Vetenskap & Hälsa

”Det är som att titta in i hjärnan med ett mikroskop”

2010-11-15
 
 
Magnetröntgenbild hjärnan
Foto: Dreamstime

Så beskriver professor Freddy Ståhlberg den senaste pusselbiten till Lunds universitetsmedicinska bildcentrums (LBIC) maskinella utrustning. Vetenskapsrådet har nyligen beviljat en ansökan om en nationell anläggning för ultra-högfälts MR (se faktaruta) med placering i Lund. Det rör sig om en ny magnetresonanskamera på 7 Tesla som ger en mycket högre upplösning än de kameror på 3 Tesla som används idag.

– Vi vill exempelvis kunna studera hur det ser ut på ett riktigt tidigt stadium vid Parkinsons sjukdom. Med den nya apparaten hoppas vi kunna se de subtila förändringar som idag är omöjliga att se, säger Freddy Ståhlberg.

Man hoppas också kunna studera MS-plaque (multipel skleros) på ett mycket tidigt stadium eller att se de första tecknen på hjärnans krympning vid Alzheimers sjukdom. Det skulle kunna öppna möjligheter för tidigare och effektivare behandling.

Invigs i januari

LBIC vid Lunds universitet grundades 2008 och tiden fram tills nu har man ägnat åt uppbyggnad, dvs. att beställa och installera utrustningen. På plats finns idag MR, PET och SPECT (se faktaruta bredvid) för mätning i experimentellt syfte samt en human-MR som även används kliniskt. Utrustningen provkörs just nu och i januari 2011 ska alla maskiner tas i bruk i forskningens tjänst – förutom den nya ultra-högfälts MR som förväntas vara i bruk först om cirka två år.

MR och PET bild

(klicka  för större bild)

Starka forskningsområden

Man räknar med att huvudfokus för forskningen på LBIC kommer att vara inom cancer- och neuroområdet, två starka forskningsområden vid Lunds universitet.

– Men även diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är intressanta. Med vår utrustning öppnas möjligheter att studera exempelvis hur plaque-bildningen i blodkärl går till, vilket kan generera ny kunskap som kan användas i förebyggande syfte.

Resurs för många

Freddy Ståhlberg är noga med att påpeka att LBIC kommer att vara en resurs för hela universitetet, och i fallet med 7 Tesla-kameran, hela landet. LBIC:s personal kommer också att bedriva viss egen forskning men har inte något företräde till maskinerna.

– Alla kommer att behandlas lika. De som vill använda utrustningen får först skicka in en projektbeskrivning som kommer att utvärderas av ett vetenskapligt råd.

Egen forskning

Vad gäller LBIC:s egen forskning finns flera intressanta projekt. Med funktionell MR  kan man visualisera funktioner i kroppen och metoden kan användas för att exempelvis planera kirurgiska ingrepp i hjärnan och på så sätt minska risken för att viktiga funktionella områden skadas. Ett annat projekt syftar till att göra blodflödesmätningar i hjärnan, något som kan vara viktigt vid stroke. Då kan man se vilka delar av hjärnan som får blodtillförsel, vilket är viktigt för återhämtningen. Den nya utrustningen öppnar också möjligheter för nya former av cancerterapi då man exempelvis kan studera hur biologiskt aktiva molekyler söker sig till tumörer.

Många fakultet intresserade

Men det är inte bara medicinska fakulteten som förväntas nyttja LBIC:s utrustning. Även forskare på Språk- och litteraturcentrum vid Lund universitet har visat intresse för utrustningen. Med funktionell MR vill man studera var i hjärnan språkutvecklingen sker. Kunskapen kan bland annat vara viktig för strokepatienter som behöver träna upp talförmågan.

– Jag skulle inte heller bli förvånad om vi fick en projektansökan från ekonomihögskolan.

Bara fantasin sätter gränser

Tekniken används redan på andra håll i världen för att studera olika management-problem. Till exempel är det intressant att studera vad som sker i hjärnan vid snabba beslutsprocesser.

– För funktionell MR är det bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra, avslutar Freddy Ståhlberg, som nu hoppas att LBIC ska kunna tillfredställa alla önskemål.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ