Vetenskap & Hälsa

Ny mätmetod – viktigt steg mot ny medicin vid andnöd

2018-01-26

Andnöd är ett vanligt problem inom lungsjukvården. Ändå är kunskapen på området liten. Men många nya studier är på gång.

Målet är att hitta ett läkemedel som slår ut känslan av andnöd, det skulle innebära en revolution på området, säger Magnus Ekström, lungmedicinare och docent, som ingår i en av de få internationella forskargrupper som driver forskningen på området framåt.

Andnöd, eller dyspné som det heter på fackspråk, är ett av kroppens mest grundläggande varningssystem.

Magnus Ekström ägnar hälften av sin arbetstid till forskning vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus och den andra hälften jobbar han som lungläkare på sjukhuset i Karlskrona. Foto: Privat

– Man kan jämföra det med smärta där det idag finns stor kunskap och flera behandlingsalternativ, säger Magnus Ekström som lockades till området bland annat av att det finns så mycket kvar att upptäcka och förbättra.

Saknas bra mätmetod för andnöd

Precis som smärta uppkommer andnöd av många olika orsaker och kan kännas på många olika sätt. Trånghet i bröstet, andfåddhet, kvävningskänsla eller känslan av att man inte kan andas ut och in ordentligt är bara några exempel. Andnöd är ofta även förknippat med ångest.

– Vi läkare frågar bara ”hur det är med andningen”. Det ger alldeles för lite information. Kunskapen hos läkarkåren kring dyspné är generellt dålig, säger Magnus Ekström och fortsätter:

– Det var så jag själv kände det. Herregud, här sysslar jag med lungmedicin och så kan jag så lite om detta.

Enligt Magnus Ekström är ett bra mätinstrument en förutsättning både för att kunna driva forskningen framåt och hjälpa patienter till bästa möjliga behandling.

– En anledning till att vi inte mäter andnöd idag är att det inte finns någon bra medicin för att behandla. Men för att komma vidare med forskningen behöver vi ett mätinstrument. Det blir ett moment 22, säger Magnus Ekström.

Letar efter medicin mot ångest vid andnöd

Men saker håller på att hända. Just nu pågår en studie på fem olika sjukhus i Sverige, där man provar olika instrument för att mäta andnöd. Mätinstrumenten, som är utvecklade i samarbete med Harvards universitet, är de första standardiserade metoderna som finns för att mäta olika aspekter av andnöd idag.

Magnus Ekström är också med i en internationell forskargrupp i Australien som är ledande på forskning om andnöd. De utför bland annat kliniska studier för att prova olika läkemedel.

– Det vi letar efter är en substans som centralt kan slå ut ångestkänslan som uppstår vid andnöd. Men det är ett djupt sittande varningssystem och därför svårt att komma åt, säger han.

I nuläget har man sett att opioider, såsom morfin i låg dos, har en viss effekt på kronisk andnöd. Det pågår även studier med antidepressiva mediciner, sömnmedel och inhalation av furosemid som idag används som vätskedrivande medicin.

Är det inte farligt att medicinera bort känslan av ångest som uppkommer vid andnöd?

– Jo, hos friska individer skulle det kunna vara det. Men vid kronisk andnöd – där patientens liv begränsas eller helt domineras av andnöden – fyller inte känslan någon fysiologisk funktion längre. Det är den målgruppen vi riktar oss till, säger Magnus Ekström.

Idag utgörs behandlingen främst av att minimera orsaken till andnöden, till exempel luftrörsvidgande medicin om man har astma eller KOL. En annan väg till förbättring är rehabiliteringsträning för att öka den fysiska förmågan, alltså höja tröskeln för att orka mer. Opioider används främst vid svår sjukdom och lämpar sig kanske bara för behandling av en mindre grupp.

Läs även:

Hjärtmediciner kan både hjälpa och stjälpa KOL-sjuka

Målinriktad behandling ska hindra utvecklingen av astma

Varför ligger man så långt efter inom detta område, om man till exempel jämför med smärtbehandling?

– En förklaring är att det i många fall är lättare att själv reglera graden av andnöd jämfört med smärta. Om man har ont dominerar det allt, men vid andnöd är det enklare att undvika orsaken till problemet. Men då blir man stillasittande vilket ofta leder till en ond spiral av försämrad kondition, ökade symtom och sänkt livskvalitet, säger Magnus Ekström.

En annan viktig förklaring menar han är att andnöd är väldigt svårt att behandla. Dyspné är ett grundläggande varningssystem och därför svårt att komma åt med mediciner.

– Men om vi hittar en substans som slår ut känslan av ångest vid andnöd skulle det förändra allt. Jag tror att det kommer. En viktig bit på vägen dit är ett bra mätinstrument som vi ju är på gång med nu, säger Magnus Ekström.

Text: KERSTIN HANSSON

Texten är tidigare publicerad av Lung- och Allergiforskning, Skånes Universitetssjukhus, Lund