Vetenskap & Hälsa

Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer

2011-09-28

Enbart i Sverige drabbas årligen ca 10 000 män av prostatacancer, och något bra botemedel finns ännu inte. Yvonne Ceder och Olivia Larne forskar med sikte på nya diagnosmetoder och effektivare behandling.

man som är ute och går med ryggsäck och gångstavar på landsväg

Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna som drabbar män. Trots omfattningen och sjukdomens allvarlighetsgrad saknas förebyggande behandlingsalternativ och långsiktigt effektiva botemedel.

Den vanligaste kontrollmetoden idag är ett s.k. PSA-test, men det är en utbredd uppfattning att det är en alltför trubbig metod.

Många män låter sig opereras i onödan, med risk för olika negativa biverkningar, menar kritikerna. Bland dem som behandlas med s.k. androgen blockad mot svårare former av prostatacancer återkommer dessutom cancern oftast inom några år och då finns inga verkningsfulla botemedel.

Nyligen upptäckta molekyler

Yvonne Ceder är docent i medicinsk molekylärbiologi och forskargruppledare vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Tillsammans med doktoranden Olivia Larne och sina kolleger i forskargruppen undersöker hon bland annat ett specifikt ämne på molekylnivå, ett s.k. mikroRNA med beteckningen miR-34c.

– MikroRNA är ett ganska nytt forskningsfält. Att dessa molekyler finns i människokroppen upptäcktes vid millennieskiftet, berättar Yvonne Ceder.

RNA är molekyler som bl.a. styr och påverkar egenskaper hos celler och proteiner. MikroRNA är små RNA-molekyler som påverkar proteinhalten hos kroppens celler. Det finns flera vetenskapliga rapporter där resultaten tyder på att nivåerna av mikroRNA är förändrade i prostatacancer och att de därför kan ha en viktig roll i denna cancersjukdoms utveckling.

Den forskning som Yvonnes grupp gjort visar att män med prostatacancer har lägre nivå miR-34c i prostatan än friska män. Och de upptäckte skillnader även inom den grupp som hade prostatacancer, beroende på hur aggressiv deras tumör var. Lägst nivå miR-34 fanns hos dem med aggressiv cancer. De personerna levde i genomsnitt tre år kortare än de som hade en mindre aggressiv form.

Utvecklar bättre diagnosmetod

Av resultaten framgår också att miR-34c har inverkan på metastasbildning och androgenreceptorn, en molekyl med erkänt stor betydelse för uppkomsten av prostatacancer. För närvarande pågår ett samarbete med ett finskt företag för att ytterligare klarlägga rollen hos miR-34c.

Olivia Larne har utifrån de nya kunskaperna om olika mikroRNA tagit fram ett nytt verktyg för diagnosticering. Metoden går ut på att screena ett vävnadsprov från mannen med fokus på att mäta nivåerna av fyra olika RNA vars nivåer förändras när en prostatatumör uppkommer och växer till.

– Målet är att efter mer omfattande studier kunna använda metoden för att prognisticera prostatacancer på ett mer förfinat vis än dagens PSA-tester klarar, säger Olivia Larne. I förlängningen handlar forskargruppens arbete om att ta fram kunskap som kan leda till nya mediciner och behandlingar mot prostatacancer. Samt att hitta patientvänliga lösningar.

– Vi undersöker inte bara kroppsvävnad utan är även intresserade av att se förändringar i blod och urin. Det skulle vara en stor fördel, inte minst för patienten, att slippa ingrepp, säger Yvonne Ceder.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare tidigare publicerad av Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, 19 september 2011