Vetenskap & Hälsa

Metoder för snabbare återgång till arbete

2017-05-16

En strukturerad dialog mellan den som drabbats av utmattningssyndrom och arbetsplatsen underlättar återgång till arbete. Forskare vid Lunds universitet har arbetat fram en metod för detta.

För några år sedan presenterade den internationella organisationen OECD en rapport över den psykiska hälsan på svenska arbetsplatser. En dyster läsning: under ett år drabbas en miljon svenskar av psykisk ohälsa till en sammanlagd årlig kostnad på över 70 miljarder kronor. Kai Österberg, forskare vid Lunds universitet, menar att även om stressen ibland uppstår på grund av privatlivet, så har den dramatiska förändringen som det svenska arbetslivet genomgick i början av 90-talet satt sina spår.

Kai Österberg. Foto: Roger Lundholm.

– Datorerna introducerades, arbetslösheten ökade, mobiltelefonerna gjorde oss nåbara överallt och dessutom blev anställningarna osäkrare, konstaterar Kai Österberg som forskar på hur miljön och arbetet påverkar vår hälsa.

För att hjälpa sjukskrivna att hitta tillbaka till ett hälsosamt arbetsliv tog han, tillsammans med den framlidne professorn Björn Karlson och andra forskare vid Lunds universitet, fram en metod som idag används inom framförallt företagshälsovården.

Den går ut på att strukturerade intervjuer genomförs både med den sjukskrivne och med arbetsgivaren. Gärna tidigt i processen.

– Därefter håller företagshälsovården, patienten och dennes arbetsledare ett så kallat konvergenssamtal, utifrån det underlag som framkommit under de enskilda intervjuerna.

Tillsammans ringar man in orsaker till att patienterna inte mår bra på arbetsplatsen. Framför allt har man fokus på vad den sjukskrivne och arbetsledaren gemensamt kan ändra för att skapa en hållbar återgång i arbete.

STRATEGIER SOM MOTVERKAR ÅTERFALL

Forskarna har sett mönster hos dem som drabbas av utmattningssyndrom.

– Kännetecknande var deras ansvarstagande. Arbetet trängde ut fritiden och personerna tappade den återhämtande effekten av fritidsintressen och möjligheten att ventilera hjärnan. De befann sig i en gränslös tillvaro mellan arbetet och fritiden, säger Kai Österberg.

Det behövs tydliga krav- och målbilder.

– Därför var det viktigt att se till att kommunikationen mellan arbetsledaren och den sjukskrivne arbetstagaren förbättrades och att de tillsammans kunde enas om en beredskapsplan för att motverka återfall. Vad gör vi konkret om vi märker av ett återfall? säger Kai Österberg.

Forskarna har nu tagit fram ett underlag som kan användas för dessa konvergenssamtal som idag används av många inom företagshälsovården. Metoden kallas för ADA.

STRESSVARNINGSSKALA

Roger Persson. Foto: Roger Lundholm.

Men, som så ofta är fallet inom forskning, väckte studien nya, intressanta frågor. Forskarna märkte att deltagarna i studien ofta berättade om signaler de märkt av ett halvår innan deras utmattningssyndrom slog till.

– Det kunde vara att de satt i bilen och inte visste vart de skulle, fltoera av dem beskrev ganska skrämmande sådana upplevelser. En del beskrev att de hade dåligt tålamod i sociala sammanhang och att de tappat intresset för sina fritidsintressen, säger Roger Persson, forskare vid Lunds universitet.

Han är en av de som bidragit till studien och till ett frågeformulär som kan användas för att i tid kunna upptäcka förstadier till utmattningssyndrom. Verktyget heter LUCIE (Lund University Checklist for Incipient Exhaustion) och kan i likhet med ADA användas både i företagshälsovården och i vården.

– Det är ett lättanvänt verktyg som kan användas för att upptäcka symtom på begynnande utmattning, men som även kan avslöja om personen har en tyngre utmattningsproblematik. För det är viktigt att man identifierar folk tidigt, säger Roger Persson.

Text: TOVE SMEDS
Bild: ROGER LUNDHOLM


Lyssna på Vetenskap och hälsas podd om stressforskning