Vetenskap & Hälsa

Med siktet på nya behandlingar av Parkinsons sjukdom

2012-10-17

Anders Björklund följer flera spår för att ta fram nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom. Han ägnar sig åt grundforskning men har siktet på att brygga in till kliniken med nya  behandlingar.

Anders Björklund

Anders Björklund, professor i histologi vid Lunds universitet har forskat om Parkinson och andra neurologiska sjukdomar sedan 60-talet. Han var en av pionjärerna bakom metoden att transplantera fosternervceller till Parkinson patienter som utvecklades under 1970 och 80-talet.

Den första nervcelltransplantationen gjordes 1987 vid Lunds universitetssjukhus och flera patienter transplanterades. De transplanterade nervcellerna producerar dopamin och även om resultaten varit varierande har flera patienter haft stor nytta av transplantationen och levt länge med transplantaten.

Att ta fram fosterceller är dock svårt, till varje patient behövs celler från flera  foster och etiska och praktiska aspekter gör att metoden aldrig kan användas i stor skala.

Stamceller alternativ

Anders Björklund och hans forskarkollegor har därför ägnat sig åt att ta fram sk stamceller som alternativ till fosterceller vid transplantationer.

– Vi vill få fram nya celler som gör att vi kan komma vidare med celltransplantationer, den här forskningen har kommit in i en intressant fas och protokollen börjar fungera nu, och cellerna ser ut som de ska, säger han.

Forskarna har arbetat med att ta fram stamceller från embryon som blivit över vid provrörsbefruktningar. De här cellerna kan utvecklas till dopaminproducerande neuron om de behandlas på rätt sätt och kan odlas på laboratoriet så att man får tillräckligt många celler för en transplantation.

Långt utvecklingsarbete

Det har tagit tio år av utvecklingsarbete för att få fram en metod som fungerar.  Ett av problemen med de embryonala stamcellerna är att de kan innehålla tumörceller som man kan få med sig vid transplantationen och det finns därför en risk att de orsakar cancer.

Innan man kan gå vidare med transplantationer måste man övertyga de myndigheter som ger tillstånd till kliniska tester att cellerna är säkra att använda.

– Det är några år kvar dit, det är säkerheten som måste dokumenteras och fler försök behövs för att underbygga det, säger Anders Björklund.

Från hudcell till nervcell

Ett sätt att undgå problemet är att istället för embryonala celler använda celler från en vuxen individ och ”omprogrammera” dem till nervceller. Malin Parmar, docent och forskarassistent  vid samma institution har nyligen visat att det går att ta celler från mänsklig hud och programmera om dem till att producera dopamin.

De här cellerna delar sig inte lika okontrollerat som de embryonala och ger därför inte samma cancerrisk. Även om resultaten är mycket lovande återstår det lång tid innan metoden är optimerad och kan användas i kliniska försök.

– Det tar säkert åtta år att utveckla metoden vidare, säger Anders Björklund.

Vill hitta sätt att bromsa sjukdomen

Ett annat forskningsområde som Anders Björklund ägnar sig åt är att försöka hitta sätt att bromsa eller blockera sjukdomsprocessen inom Parkinson.

– Vi vill kunna blockera sjukdomsprocessen och vi har utvecklat en djurmodell som kan användas för att testa nya läkemedel.

I försöksdjurmodellen som man utvecklat producerar mössen  för mycket av äggviteämnet alfa-synuklein i hjärnan vilket resulterar i att de utvecklar Parkinsonlika symtom.

Proteinklumpar i hjärnan

Modellen bygger på den kunskap man fått från genetiska studier på bland annat en släkt i södra Sverige där sjukdomen förekommer i flera generationer.

Andreas Puschmann, forskare vid avdelningen för geriatrisk psykiatri i Lund identifierade att medlemmar i familjen bär på en dubbel eller tredubbel uppsättning av genen för alfa-synuklein.

Det resulterar i att de får för mycket alfa-synuklein i hjärnan. Det är känt att vid Parkinsons sjukdom bildar alfa-synuklein klumpar i de nervceller som producerar dopamin och det bidrar till att cellerna dör.

Läkemedelsföretag intresserade

– Vi är unika med att ha den här djurmodellen och vi blir kontaktade av läkemedelsföretag som är intresserade av att testa blivande läkemedel i den. Nästa genombrott i behandlingen av Parkinson kommer nog vara att blockera sjukdomsprocessen, säger Anders Björklund.

På universitetet i Lund har det vuxit fram en stark tradition inom Parkinsonforskning och den har sina rötter från forskningen som gjordes på 1950 och 60-talet då många upptäckter inom neurologin gjordes av Lundaforskare.

Bland annat arbetade Arvid Carlsson i Lund då han gjorde sin upptäckt av dopamin och dess betydelse för Parkinsons sjukdom, något han fick nobelpriset för 2000.

Idag finns det flera nätverk av forskare från olika fakulteter som samarbetar inom forskning om Parkinsons sjukdom.

Text och foto: RAGNHILD AHLGREN

Frontbild: Dreamstime