Maria Norstedt: Livet efter stroken

Share |

grupp av människor

Foto: Dreamstime

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder. Ca 30 000 personer om året drabbas. Vad händer med dem som får det i arbetsför ålder? Sociologen Maria Norstedt vid Lunds universitet har studerat hur livet efter stroken ter sig för människor som drabbas i relativt unga år.

Varje år drabbas ca 6000 personer i arbetsför ålder av stroke och mycket forskning tyder på att sjukdomen blir allt vanligare bland yngre. I sin studie har Maria Norstedt intervjuat strokedrabbade personer samt företrädare från arbetsförmedlingen, försäkringskassan och vården.

Intressant är, enligt henne, att samtligas berättelser kretsar kring anställningsbarhet. Det säger en hel del om vad som värderas högt i dagens samhälle, menar Maria Norstedt.

Svårt komma tillbaka till arbetslivet

Alla som hon har intervjuat tycker att arbetsmarknaden är alltför stelbent och rigid.

- De upplever att det inte finns plats för folk som inte kan prestera till 100 procent och helst lite till, säger hon.

Ingen av Maria Norstedts strokedrabbade intervjupersoner har heller lyckats komma tillbaka till sitt gamla arbete. Många tycker att de är för friska för att förtidspensioneras och för att räknas som oförmögna att arbeta.

Samtidigt anser de sig för gamla för att lära ett nytt arbete eller för att arbetsgivare ska våga satsa på dem. Samtliga intervjuade efterlyste en mer flexibel arbetsmarknad.

- En flexibel och mer tillåtande arbetsmarknad går stick i stäv med de ideologiska förändringar av det svenska välfärdssystemet som vi kan se idag, säger Maria Norstedt.

Återhämtning behöver ta tid

Tillståndet för strokedrabbade är inte statiskt. Hjärnan kan övas upp igen, om än långsamt. Därför förespråkade intervjupersonerna från vården att återgången till arbetslivet måste få ta tid.

Försäkringskassan har dock krav på sig att vara väldigt snabb med att bedöma en persons arbetsförmåga. Trots att alla som intervjuats i studien har arbetslivet som mål, gör handläggare och vårdpersonal alltså motsägande bedömningar, menar Maria Norstedt.

Stroke betecknas ofta som en dold sjukdom eftersom många av följderna inte syns på utsidan av kroppen. Det kan handla om svårigheter att hitta orden, koncentrationssvårigheter och extrem trötthet.

Rädsla för att få stroke igen

Just det faktum att sjukdomen kan vara dold försvårar återgången till arbetslivet; kollegan ser ju ut precis som vanligt! Men trots att dolda funktionshinder kan vara väl så svåra att leva med som synliga så beskriver de drabbade sig som lyckligt lottade i jämförelse med andra funktionshindrade med synliga handikapp.

Den synliga, yttre delen av kroppen är viktig, även i de professionella intervjupersonernas berättelser.

- Man kan se det som ett uttryck för hur kroppar som ser ut att vara friska antas vara arbetsföra och anställningsbara, säger Maria Norstedt. Studien visar hur samtliga intervjupersoner eftersträvar normalitet – både avseende kroppens funktioner och genom deltagande i arbetslivet.

En annan sak som präglar många strokedrabbades liv är vetskapen om att det kan hända igen. Rädslan för en ny stroke är stor och gör att många upplever att de får en annan syn på livet. 

Text: ULRIKA OREDSSON

Nyhet från Lunds universitet 1 december 2011

2 kommentarer till “Maria Norstedt: Livet efter stroken”

  1. Anonym skriver:

    Efter att ha haft stroke medicineras jag naturligtvis för att hålla blodtrycket nere. Men några förhållnigsorder finns inte. Tränar på gym 3 gånger i veckan. Kan man ta blodtryckssänkande medicin 1 timma före träning. Tränar rätt så intensiv. VAR FINNS INFORMATION ATT LÄSA.
    MVH jerker

    • Eva Bartonek skriver:

      Semestertider!
      Under sommaren har redaktionen ledigt och kan inte svara på kommentarer. Välkommen åter med dina frågor efter den 13 augusti.
      MVH
      Redaktionen

Maria Norstedt

Maria Norstedt är sociolog vid Lunds universitet och berättar här om sin avhandling.

Länk till Maria Nordstedt avhandling "Berättelser om stroke och arbetsliv. Att upptäcka styranderelationer"

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Med fokus på bipolär sjukdom
Med fokus på bipolär sjukdom
Deltagarna för forskningen framåt
Deltagarna för forskningen framåt
Universitetshuset i Lund. Foto: Mikael Risedal
Nya professorer vid Medicinska fakulteten ht 2014
Röntgenbild av knä. Foto: Colourbox
Benskörhet drabbar många

Vad forskar du om?