Vetenskap & Hälsa

Louise Cornmark: Dödslängtan i forskningen ger hopp om cancerbot

2010-04-21

Ett stort hinder vid cancerbehandling är att ha ihjäl cancerceller. Cancerceller kan lura döden och bli immuna mot behandling. Forskning på de molekyler som deltar i celldöd är därför ytterst betydelsefull och en slags dödslängtan har uppstått bland forskare, en längtan efter att hitta de molekyler som deltar i celldöd och utnyttja dessa i cancerbehandling. Proteinkinas Cδ, en molekyl som finns i olika celler i hela kroppen, har upptäckts kunna vara en viktig del i cellens ”dödsmaskineri”.  

Oförmågan för celler att dö är ett kännetecken för många cancerceller och innebär att cellen inte längre kan dö, trots att den får signaler som normalt sett skulle leda till celldöd. Vad är då celldöd och varför är den så viktig?  

Normala celler dör på planerat sätt

Louise jobbar i sterilbänk
Arbete med celler sker under extremt rena förhållanden i sterilbänk. Foto: Jimmy Lundström

Precis som människor har även celler en livscykel som avslutas med dess död. Eftersom en cell innehåller en mängd ämnen som skulle kunna vara farliga för andra celler, är det viktigt att en cell dör på ett sådant sätt att dessa ämnen tas om hand utan att skada resten av kroppen. Forskare har sett att celler är förprogrammerade för att kunna dö på ett planerat och, för resten av kroppen, ofarligt sätt. En fungerande celldöd ligger till grund för att kroppen ska kunna göra sig av med celler som är gamla eller defekta.  

Cancerceller immuna mot döden

För mycket celldöd är däremot inte heller bra. Eftersom en människa är beroende av levande celler har cellerna utvecklat försvarsmekanismer för att skydda sig mot celldöd. I vissa celler kan dessa försvarsmekanismer bli defekta och onaturligt starka, så starka att cellerna blir immuna mot död. Det som tidigare var en normal cell är nu en cell med canceregenskaper.  

Jakten på dödsmolekyler

För att lösa problemet med ”dödsimmuna” cancerceller pågår intensiv forskning för att klargöra vilka molekyler det är som deltar i celldöd. En slags dödslängtan har uppstått bland forskare, en längtan efter att hitta och förstå alla dessa ”dödsmolekyler”. Hittar man dödsmolekylerna, är förhoppningen att kunna utnyttja kunskapen om dessa vid framställning av läkemedel för att bota cancer.  

flaska med cellodlingsmedium
Flaskor med cellodlingsmedium. Foto: Jimmy Lundström

  

Vårt forskarteam, på Laboratoriemedicin i Malmö, har sett att molekylen proteinkinas Cδ kan delta i cancercellers död genom att binda till en viss typ av dödsmolekyl. Detta innebär att proteinkinas Cδ på något sätt kan påverka beslutet om en cell ska dö eller leva.  Normalt sett finns proteinkinas Cδ i många olika friska celler i hela kroppen. Forskning tyder på att proteinkinas Cδ motverkar cancer och behövs för att vissa typer av cancerceller ska kunna dö. Detta verkar dock inte alltid vara fallet för bröstcancerceller. Vi har sett att om man helt och hållet tar bort proteinkinas Cδ i vissa typer av bröstcancerceller så dör cellerna.  

Mer kunskap behövs

I dagsläget vet vi alltså inte varför proteinkinas Cδ har varierande effekt på celldöd i olika cancerceller. Först måste vi lära oss förstå hur och varför proteinkinas Cδ binder till dess dödsmolekyl innan vi kan vi säga viken roll den har vid celldöd. När vi vet det, har vi kommit närmare en förklaring till vad det är som krävs för att en cancercell ska kunna dö och närmare förhoppningen om att hitta ett sätt att bota cancer.  

Text: LOUISE CORNMARK