Publicerad
Kategori: Kvinnors hälsa, Sexuell hälsa
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
Vanja Berggren

Vanja Berggren är docent inom folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och forskar om global hälsa, bland annat om kvinnlig könsstympning. Foto: Åsa Hansdotter

– Sverige måste bli bättre i mötet med kvinnor och flickor som blivit utsatta för könsstympning. Vi måste våga fråga och inte lämna dem i sticket, säger Vanja Berggren.

Könsstympning praktiseras framför allt i Afrika i ett bälte söder om Sahara, men även i Mellanöstern och Sydostasien. Genom ökad migration från dessa länder till bland annat Sverige blir det allt vanligare att personal inom vården, skolan eller inom socialtjänsten kommer i kontakt med dessa kvinnor. Många saknar dock kunskap både vad gäller hälsorisker hos dem som redan blivit stympade eller hur man tyder tecken på att en flicka riskerar att bli könsstympad – och hur man i så fall kan förebygga och förhindra. Många vill inte heller ta upp frågan av rädsla för att stigmatisera – och lämnar istället flickorna åt sitt öde.

Strider mot mänskliga rättigheter

– Men kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag, det strider både mot grundläggande mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Barn har rätt till sin kropp, till sin integritet och rätt att inte bli utsatta för övergrepp, säger Vanja Berggren.

Att bli utsatt för könsstympning medför risker och har många negativa konsekvenser för hälsan, både fysiska och psykiska. Vad det är för hälsokonsekvenser beror i stor utsträckning på vilken typ av könsstympning som flickan blivit utsatt för (se faktaruta). Den mest omfattande formen av stympning, typ 3, innebär att alla yttre könsdelar är bortskurna och kvinnans underliv är hopsytt. Detta kan leda till akuta hälsokonsekvenser som allvarliga blödningar, urinvägsinfektioner, blodförgiftning, svår smärta, bara för att nämna några. På sikt kan det bland annat leda till svåra samlagssmärtor, återkommande underlivsinfektioner, förlossningskomplikationer, traumatiska reaktioner osv.

Påverkar både kvinnan och mannen

Merparten, cirka 75 procent av könsstympade kvinnor har genomgått någon av de mindre omfattande formerna, typ 1 eller 2. Bland dessa kvinnor är det vanligare med psykiska hälsoproblem. Beroende på hur ingreppet genomfördes, om flickan fick smärtlindring, om hon hölls fast med våld, kan det leda till olika stressyndrom. Flera kvinnor isolerar sig socialt på grund av problem med inkontinens som en följd av ingreppet och lider av depressioner.

– Även de mindre omfattande formerna av könsstympning påverkar kvinnans möjligheter att njuta sexuellt. Det finns studier som försökt jämföra sexuell tillfredsställelse mellan kvinnor med respektive utan klitoris, men det är i princip omöjligt att utföra den här typen av studier på ett kontrollerat sätt, säger Vanja Berggren och fortsätter:

– Och det är faktiskt inte bara kvinnorna som lider sexuellt. Jag har också publicerat en studie om hur männens sexualitet påverkas negativt. Många lider med sina kvinnor, får sår på penis samt impotensproblem pga. svårigheter att penetrera. Män har en viktig roll för förändring av denna djupt kulturellt och religiöst rotade tradition.

Fler behöver delta i debatten

Vanja Berggren återkommer till att vi behöver bryta tystnaden kring kvinnlig könsstympning. Mer forskning som genererar mer faktabaserad kunskap behövs så att fler vill delta i debatten. Mellan 2013-2015 arbetade hon med ett regeringsuppdrag vars syfte var att öka kunskapen i dessa frågor och att ta fram vägledning för personal inom skola, sjukvård, socialtjänst och polis. Det resulterade i vägledningar för personal som finns att tillgå för hälso-och sjukvårdspersonal (via Socialstyrelsen) , respektive för lärare, elevhälsa, socialarbetare, polis mfl. (via Länsstyrelsen).

Men vad finns att göra för de kvinnor som redan blivit stympade? Vanja Berggren berättar att det i Sverige sedan 2014 finns möjlighet att genom operation återskapa klitoris och de yttre kvinnliga könsdelarna.

– Uppföljande forskning pågår och en internationell studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet har visat att nästan alla kvinnor efter sådan operation upplever bättre sexliv samt även klitorisorgasm, berättar Vanja Berggren.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

FÖRDJUPNING

Läs mer

Könsstympning av flickor – tystnad skapar offer

Mer än var tredje kvinna har utsatts för sexuellt tvång

Vetenskapliga artiklar

Female Genital Mutilation

Reinfibulation among women in a rural area in central Sudan

Male complications of female genital mutilation

Effects of female genital cutting on physical health outcomes: a systematic review and meta-analysis

Being Victims or Beneficiaries? Perspectives on Female Genital Cutting and Reinfibulation in Sudan

Infibulated women have an increased risk of anal sphincter tears at delivery: a population-based Swedish register study of 250 000 births

Being different and vulnerable: experiences of immigrant African women who have been circumcised and sought maternity care in Sweden.