Publicerad av Nina Nordh
Kategorier: Allergi och överkänslighet, Feature, Hud, Infektioner, Vad forskar du om.

Visa faktaruta!

 

Utveckling av atopiskt eksem

Utvecklingen av atopiskt eksem. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

Böjveckseksem är något som drabbar många barn, och även en del vuxna. De har ett tunnare hudlager som är mer mottagligt för infektioner av bakterier och jästsvampar.  Immunförsvaret i huden fungerar också sämre hos dessa personer. Resultatet blir ett infekterat och kliande eksem som kan vara svårt att bli av med.

Andreas Sonesson är läkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Han visar i sin avhandling att bakterier och jästsvampar som finns på huden kan förvärra atopiskt eksem hos vuxna.

Atopiskt eksem kallas också böjveckseksem, och drabbar ungefär vart femte barn i mildare eller svårare form. Hos de flesta försvinner eksemet med åren, men ungefär tre procent fortsätter att ha besvär i vuxen ålder.

Sensibilisering mot jäst

– Man visste tidigare att kvalster kan vara betydelsefullt för att trigga igång ett atopiskt eksem, säger Andreas Sonesson. Nu har vi sett att många av dessa personer även är sensibiliserade mot jäst. De har också en svårare sjukdom jämfört med dem som bara är sensibiliserade mot kvalster.

Sensibilisering innebär att kroppens immunförsvar har bildat antikroppar mot ett ämne. När man kommer i kontakt med ämnet leder det till allergiska besvär i exempelvis huden eller luftvägarna.

Jäst och bakterier på huden skapar en inflammation

Hos personer atopiskt eksem är det mycket vanligare att jästsvamparna Malassezia och Candida samt bakterien Staphylococcus aureus växer på huden. Mikroorganismerna utsöndrar ämnen som gör att huden blir irriterad.

Bakterien Staphylococcus aureus finns till exempel på huden hos nittio procent av patienterna med atopiskt eksem. Hos dem som inte har atopiskt eksem är det bara fem procent som har dessa på huden. Stafylokockerna kan både trigga igång eksemet och leda till besvärliga infektioner i eksemet.

– En slutsats är att man kan behöva undersöka fler allergen än vad som vanligtvis görs vid en eksemsjukdom, säger Andreas Sonesson. Det är viktigt att känna till vad som triggar igång eksemet hos den individuella patienten. Kanske kan det vara kvalster? Kanske kan det vara kvalster i kombination med att det finns mycket jästsvampar eller stafylokocker på huden att reagera mot? Eller något annat.

Personer med atopiskt eksem är en heterogen grupp och Andreas Sonesson berättar att det säkert är flera olika mekanismer inblandade. Gemensamt för många är dock att det finns en ärftlig barriärskada i huden.

Tunnare hudbarriär vid atopiskt eksem

De som har atopiskt eksem har ett tunnare yttre hudlager än normalt och hudbarriärens skyddsmekanismer är försvagade. Det gör att det är lättare för bakterier, svampar och virus att ta sig ner i huden och få fäste. Där kan de orsaka en infektion och irritera huden genom de ämnen de utsöndrar.

När kroppens immunsystem sedan försöker bekämpa mikroorganismerna får man en inflammation med rodnad och svullnad.

– En barriärskada ger en ökad kolonisation av bakterier och svampar på huden, som i sin tur triggar igång en inflammation och ger en rodnad i huden. Det blir som en ond cirkel.

Peptider som kan döda bakterier, svampar och virus

Immunsystemet i huden består av många olika delar – vita blodkroppar, antikroppar och olika ämnen som kan döda mikroorganismer eller skicka olika slags signaler till immunsystemet.

Orsaker atopiskt eksem

Personer med atopiskt eksem har brister i hudens immunsystem, vilket gör att mikroorganismer på huden lättare kan ställa till besvär. Figur: Andreas Sonesson (Klicka på bilden för större bild.)

En viktig del i hudens immunförsvar är de så kallade antimikrobiella peptiderna som kan döda bakterier, svamp och virus. Det är små delar av proteiner som finns överallt i kroppen, men särskilt mycket i hudens övre lager.

– Man har sett att personer med atopiskt eksem har mindre mängd av vissa av de antibakteriella peptiderna i det yttre hudlagret, berättar Andreas Sonesson.

Fortfarande känner inte forskarna till alla delar i detta försvarssystem och hur dessa delar samverkar. Det är något som Andreas Sonesson vill fortsätta att utforska.

– Idag finns det bara några få behandlingsmetoder för att behandla bort bakterien Staphylococcus aureus och jästsvampar vid atopiskt eksem i huden. Svampmedel och antibiotika har man sett effekter av i vissa studier, men det är kontroversiellt att använda detta i alltför stor utsträckning eftersom det kan leda till resistens. Det viktigaste är att behandla så att barriärskador repareras och inflammationen i eksemhuden minskas.

– Genom att bättre förstå samspelet mellan mikroorganismer, hudens celler och kroppens immunförsvar hoppas vi kunna hitta nya och bättre behandlingsmetoder för atopiskt eksem.

Text: NINA HULT