Hälften av dieselsotet fastnar i lungorna

Share |

bil och avgaser

Foto: Colourbox

Utsläppen från dieseldrivna fordon, vedeldning och kolkraftverk innehåller små sotpartiklar som strömmar ut i atmosfären. Sotet är ett gissel för klimatet, men också för hälsan.

Nu har man för första gången i detalj studerat hur dieselsot fastnar i lungorna. Resultaten visar att i genomsnitt hälften alla inandande sotpartiklar stannar.

Siffran är högre än för de flesta andra typer av partiklar. Exempelvis fastnar ”bara” 20 procent av en annan sorts partiklar från vedrök och annan biomassaförbränning. En förklaring är att dieselsot är mindre partiklar och därmed kan tränga längre ner i lungorna där de fastnar.

Studien är gjord på dieselpartiklar (vilka huvudsakligen består av sot) och publiceras nu i juni i Journal of Aerosol Science. Tio friska personer ingick i studien.

Sjukdomar i luftvägar och hjärta-kärl

Jenny Rissler

Jenny Rissler.

– För att forskare ska veta vilka doser sot vi får i oss av det vi exponeras för, och myndigheter kunna fastställa väl underbyggda gränsvärden för sotpartiklar i utomhusluften kan sådana här resultat vara till stor hjälp, säger Jenny Rissler, forskare i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som publicerat studien.

I populationsstudier har andra forskare kunnat se att människor som bor i områden med höga sothalter i högre grad både drabbas av sjukdomar i luftvägarna samt hjärt- och kärlsjukdomar. Men eftersom det saknas entydiga bevis för att det är just sotet som är boven i dramat, har myndigheterna hittills inte velat besluta om några riktlinjer.

– Idag finns inget gränsvärde specifikt för sotpartiklar i luften, vilket är synd. Sot i luften är ju kopplat till både lungcancer och andra sjukdomar, säger Jenny Rissler.

Cancerframkallande sotpartiklar

Men Jenny Rissler kan tänka sig att det i framtiden ändå blir gränsvärdena för även sot, med tanke på att WHO nyligen klassade om dieselavgaser från ” troligen cancerframkallande” till ”cancerframkallande”.

Sotpartiklar är inte bara kopplade till hälsoeffekter utan bidrar också till ett varmare klimat. Andra typer av aerosolpartiklar kan paradoxalt nog vara delvis önskvärda eftersom de har en kylande effekt på klimatet och därmed dämpar koldioxidens uppvärmande effekt.

– Men sotrök är svart och absorberar ljus för att sen agera värmande. Därför vore det dubbelt bra att minska den, anser hon.

Härnäst kommer Jenny Rissler att studera individvariationer för lungdeponering och exponera celler för sot. Hon håller även på att vidareutveckla metoder att mäta partiklars ytarea, eftersom det visat sig vara ett viktigt mått när det gäller partiklars skadlighet.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet, 20 juni 2012

2 kommentarer till “Hälften av dieselsotet fastnar i lungorna”

  1. Anonym skriver:

    Hvad me bensin då. ?
    Vet ni nogot om det……….

  2. Jenny Rissler skriver:

    Hej,
    Bensinbilar ger inte alls i samma grad direkta utsläpp av sot. Därav diskuteras detta inte som ett problem. Det har dock kommit studier på senare tid som visar att de ämnen som släpps ut i gasfas från bensinbilar, efter att ha varit i atmosfären ett tag, också bildar partiklar. Detta är inte lika lätt att kvantifiera, och därmed har inte särskilt många hälsostudier gjorts på detta. Man vet alltså i dagsläget inte så mycket om detta, och det finns många faktorer som pekar åt lite olika håll hur allvarligt detta potentiellt är.
    Mvh
    Jenny

FAKTA om luftburna partiklar

Varje gång vi andas får vi i oss små luftburna partiklar, så kallade aerosolpartiklar. Vissa är naturliga, andra orsakade av människan. Till den senare kategorin hör sot, som bildas vid förbränning från kraftverk till småskalig vedeldning och oskyldiga stearinljus.

En annan vanlig sotkälla är avgaser från dieselmotorer, även om moderna dieselbilar har fått kraftigt reducerade utsläpp genom effektiva filter. Detta gäller dock inte många arbetsfordon.

Skärpta utsläppsregler gällande diesel-lastbilar kommer år 2014.

Läs mer om dieselutsläpp från bl.a. arbetsfordon och WHO:s klassning av diesel som cancerframkallande:WHO: Diesel orsakar cancer, SVT/TT 13 juni 2012

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Bulletinen nr 2/2012 utkommer i slutet av juni 2012 och handlar den här gången om luftvägsbesvär orsakade av arbets- eller bostadsmiljön.

Bulletinen utges av Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och miljödermatologi (YMD) i Malmö, Lunds universitet och Labmedicin Skåne.Bulletinen

Testa din lungfunktion

Lördagen den 30 juni 2012 finns möjlighet att göra ett enkelt lungfunktionstest och få information om vikten att tänka på ”lunghälsa”, motion och rökfrihet.

Tid: kl 10-16

Plats: Stortorget, Lund

Årets World Spirometry Day ”Värdsspirometridagen” anspelar på den kommande Olympiaden med syftet att uppmana oss alla till regelbunden fysisk aktivitet för att hålla våra lungor friska.

På plats finns:

Miljösköterskor och yrkesmedicinare från Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne.

Representanter från Primärvården Skåne.

Folkhälsosamordnare från Lunds Kommun.

Vetenskaplig information

Experimental determination of deposition of diesel exhaust particles in the human respiratory tract

Soot Initiative, Pufendorf Institute

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Tema: Miljön i skolan
Tema: Miljön i skolan
Patienterna är hämtade ur verkligheten
Patienterna är hämtade ur verkligheten
Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk
Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk
Tre av fyra beredda gentesta sig för personlig diet
Tre av fyra beredda gentesta sig för personlig diet

Vad forskar du om?