Publicerad
Kategori: Hjärnan och nervsystemet, Infektioner
Nyckelord: , , , ,

Visa faktaruta!
virus och celler

Hjärnans uppbyggnad är alltjämt en av vår tids största gåtor. Särskilt den mänskliga hjärnans unika egenskaper väcker förundran. En ny studie från Lunds universitet tyder på att miljontals år gamla virus som nedärvts och etablerat sig i vår arvsmassa spelar en viktig roll för att bygga de komplexa nätverk som särpräglar den mänskliga hjärnan.

Forskare har länge känt till att endogena retrovirus utgör cirka fem procent av vårt DNA. De har under lång tid betraktats som ”skräp-DNA” utan egentlig nytta, en bieffekt av vår evolutionära resa. I den aktuella studien visar Johan Jakobsson och hans kollegor att retrovirusen tycks spela en central roll i grundfunktioner i hjärnan, närmare bestämt regleringen av vilka gener som ska uttryckas, och när.

Inga tumörer i nervceller

 

Resultaten tyder på att virusen under evolutionens gång tagit ett allt fastare grepp om dirigentpinnen i det cellulära maskineriet. Anledningen till att virusen aktiveras särskilt i hjärnan beror förmodligen på att tumörer inte kan bildas i nervceller, till skillnad från i andra vävnader.

– Vi har kunnat se att just i hjärnceller aktiveras de här virusen specifikt och får en viktig reglerande roll. Vi tror att retrovirusens roll kan bidra till att förklara varför just hjärnceller är så dynamiska och mångfacetterade i sin funktion. Kanske är det också så att virusens mer eller mindre komplexa funktioner i olika arter kan hjälpa till att förklara varför vi skiljer oss så mycket åt, säger Johan Jakobsson, forskargruppsledare för molekylär neurogenetik vid Lunds Universitet.

Mer komplex bild av hjärnan

Artikeln, som bygger på studier av neurala stamceller, visar att just dessa celler använder sig av en särskild molekylär mekanism för att kontrollera retrovirusens aktiveringsprocesser. Fynden ger oss en komplex inblick i de innersta detaljerna hos nervcellernas mest basala funktioner. Samtidigt öppnar resultaten upp för nya forskningslinjer kring hjärnsjukdomar knutna till genetiska faktorer.

– Jag tror att detta kan leda nya spännande studier kring hjärnans sjukdomar. När man idag tittar efter genetiska faktorer till olika sjukdomar letar man oftast efter de gener man känner till, vilket bara är två procent av genomet. Här öppnar vi upp för att titta på en mycket större del av arvsanlaget som tidigare betraktats som oviktigt. Bilden av hjärnan blir mer komplex, men man ökar också felsökningsområdet kopplat till sjukdomar med en genetisk komponent såsom neurodegenerativa sjukdomar, psykiatriska sjukdomar och hjärntumörer.

Text: JENS PERSSON

Nyhet från Lunds universitet, 12 januari 2015