Vetenskap & Hälsa

Genen som styr vårt långsiktiga immunförsvar

2017-11-23

En forskargrupp vid Lunds universitet har funnit att när genen HLF – som uttrycks i de ännu omogna blodcellerna – inte stängs ner i rätt tid, så leder det till att vårt långsiktiga immunförsvar inte kan bildas. Detta kan i sin tur vara ett förstadium till leukemi.

Blodstamscellerna ger upphov till alla våra blodceller. De röda blodkropparna som transporterar syre, blodplättarna som gör att blodet koagulerar och våra immunceller som skyddar oss mot infektioner. Immuncellerna kan i sin tur delas upp i en grupp med mycket kort livslängd som har en naturlig, men ganska ospecifik förmåga att motverka infektioner (myeloida celler). Och en grupp som tvärtom har väldigt långlivade celler (lymfocyter) som specialiserar sig mot särskilda bakterier och virus.

David Bryder. Foto: Gunnar Menander

– Förmågan hos blodstamceller att bilda alla typer av blodceller är en grundläggande egenskap som också utnyttjas i samband med benmärgstransplantation. En ökad förståelse kring dessa processer är viktigt då immunceller hos benmärgstransplanterade patienter återbildas väldigt långsamt, vilket leder till en lång period av immunkänslighet, säger David Bryder vid Lunds universitet som har lett studien.

Genen som styr vilka delar av vårt DNA som används

Trots att alla våra gener nu har blivit kartlagda, är det fortfarande till stora delar okänt hur generna styrs. Vad en cell kan och inte kan göra, styrs helt av hur cellen använder sin arvsmassa. David Bryder och hans kollegor har letat efter gener som uttrycks i omogna blodceller men som försvinner i samband med fortsatt utmognad. De hittade då HLF-genen, som fångade deras intresse av två anledningar. Dels styr genen vilka delar av vårt DNA som ska användas. Dels är genen direkt inblandad i en sällsynt men mycket aggressiv typ av blodcancer.

– Våra studier avslöjade att det som händer om de omogna blodcellerna inte kan stänga ned HLF-genen vid rätt utvecklingssteg, är att lymfocyterna – det vill säga de långlivade immuncellerna – inte kan bildas. Följden blir att man endast får en typ av immunförsvar.

Vill identifiera mekanismer för att byta ned aggressiva leukemier

En enstaka cell måste genomgå en rad olika förändringar för att bli cancerogen. Men de tidigaste förändringarna kan alltså involvera HLF-genen vilka ger upphov till ett förstadium till leukemi. Patienter med leukemi där HLF-genen är inblandad har en mycket dålig prognos, men det har varit svårt att generera pålitliga modeller för att studera uppkomst, progression och eventuell behandling av dessa leukemier mer ingående. Forskarnas långsiktiga mål är nu att identifiera de mekanismer som kan användas för att bryta ned dessa aggressiva leukemier.

– Den kunskap och de experimentella modellsystem vi utvecklat kring hur HLF påverkar blodcellsutveckling gör det nu möjligt för oss att kartlägga den ordningsföljd av genmutationer som leder till HLF-driven leukemi, vilket är ett viktigt nästa steg mot vårt mål, avslutar David Bryder.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.