Vetenskap & Hälsa

Frågor och svar om fetmagener och hälsosam livsstil

2010-02-12

Dina arvsanslag kan öka din risk för att bli fet. Det vet man idag, sedan det upptäckts en hel rad gener som ökar risken för fetma. Men fortfarande gäller principen att en livsstil med rätt mat och motion är det allra viktigaste för att undvika fetma.

I artikeln ”Avväpna fetmagenerna med en hälsosam livsstil!” kan man läsa mer om en forskningsstudie som Marju Orho-Melander och Emily Sonestedt från Lunds universitet har gjort. De har bland annat sett att det finns en gen som ökar risken för fetma och som är mycket vanlig, speciellt hos européer.

Forskarna konstaterade också att vad man äter och jur mycket man rör sig tycks kunna sätta genen ur spel i många fall.

Vi bad Emily Sonestedt  svara på några frågor kring fetmagenen, kost och mättnad.

Fetmagenen

  1. På vilket sätt ökar FTO risken för fetma? Finns det teorier om funktionen?
    Det finns flera föreslagna teorier. Den främsta teorin går ut på att FTO på något sätt påverkar hunger och mättnad.
  2. Motsäger er forskning doktor Dahlqvists teorier om att vi bör äta en kost med lite kolhydrater?
    Annika Dahlquist menar att det krävs ett högt fettintag för att man ska bli mätt. Vår forskning visar att vi är olika. För vissa uppnås säkert mättnad lättare om kolhydratintaget är lågt och fettintaget är högt men för vissa ger ett högt fettintag säkerligen en dålig mättnadskänsla i relation till den stora mängd kalorier det finns i fett. Man måste vara medveten om att 1 gram fett ger mer än dubbelt så mycket kalorier som 1 gram kolhydrater.
  3. Är fetmagenen aktiv från födseln eller aktiveras den till exempel av en dålig kost?
    Man vet fortfarande ganska lite om funktioner av FTO. Man har sett skillnader i vikt beroende på FTO genotyp redan hos barn från 7 års ålder.
  4. Eftersom FTO är en vanlig genvariant undrar jag om vilka fördelar man kan ha av den? Är den vanligare hos till exempel eskimåer som lever i ett kallare klimat och äter en mer fettrik kost?
    Vad jag vet har man inte undersökt genen hos eskimåer specifikt. Men man kan ju tänka sig att den har inneburit en fördel förr i tiden när man skulle äta så mycket som möjligt när man fick tillfälle.
  5. På vilket sätt kan kunskapen om fetmagenen/funktionen utnyttjas för att förebygga fetma?
    Genom att få mer information om FTO kan man t.ex. utveckla läkemedel som kan medföra en normal funktion av FTO-proteinet. Genom att ha kunskap om vår genetik kan man identifiera personer som är i behov av specifika kostråd för att kunna undvika utveckling fetma. Om man vet vilken variant av FTO man har blir man medveten om att man förmodligen har en försämrad aptitreglering.
  6. Finns det en koppling mellan fetmagenerna och riskgenerna för diabetes?
    FTO-genen hittade man först när man letade efter gener som var kopplade till diabetes. Sedan förstod man att FTO var kopplad till ökad fetma, som i sig ökar risken för diabetes.

Mättnad

  1. Hur fungerar mättnad? Är det blodsockernivån i kroppen som avgör när man känner sig mätt? Och stämmer det att om man äter för fort så äter man lätt för mycket eftersom man inte hinner känna i tid att man är mätt?
    Mättnad är ett invecklat kontrollsystem i kroppen. Det är en kombination av signaler från magsäcken att den är full, signaler från tarmen och blodsocker samt insulinnivåer. Dessa signaler skickas till hjärnan som avger mättnadsframkallande impulser. Det krävs lite tid för att man ska känna mättnad, därför ska man inte äta för fort.
  2. Måste man äta fett för att känna sig mätt?
    Nej generellt uppnår man inte bättre mättnad genom att äta fett. Rent generellt har man sett att det främst är proteinet som påverkar mättnad. Även en stor volym på maten har generellt en mättnadsframkallande effekt. Men eftersom det finns genetiska faktorer som påverkar mättnadskontrollen är det mycket troligt att vi påverkas olika av olika typer av kost.
  3. Gör motion att man får en mer normal mättnadskänsla? Och är det därför det inte spelar någon roll om man har FTO-genen om man är en aktiv motionär?
    Det tycks vara så generellt att motion förbättrar aptitregleringen. En tänkbar förklaring till att en hög fysisk aktivitet minskar effekten av fetmagenen är just att motionen påverkar aptitregleringen och därför minskar effekten av FTO.

Kostråd

  1. Vad är egentligen ”rätt mat”? Det kommer ju hela tiden olika besked från forskare om vilken kost som är bäst.
    För det första är det svårt att studera kopplingen mellan vad vi äter och hur det påverkar framtida sjukdom. Det finns många fallgropar när man ska göra och tolka denna typ av forskning. Dessutom måste vi vara medvetna om att vi alla är genetiskt olika och att det inte finns något som är rätt kost för alla. Men generellt kan man trycka på att det handlar mycket om helhet och balans i kosten.
  2. Finns det människor som bli överviktiga även om de äter lite och motionerar? Eller är det alltid så att man kan undvika övervikt om man gör av med mer energi – eller lika mycket – som man får i sig genom maten?
    Ja, det handlar om att göra av med mer energi är vad vi får i oss. Men det är svårt att veta hur mycket energi kroppen gör av med; det är mycket som påverkar energiförbrukningen. Bara en liten ökning i intaget per dag kan ge en viktuppgång på flera kilo över några år. Vi borde kunna lita på att kroppens regleringssystem fungerar som det ska. Men det är svårt i dagens samhälle att stå emot det överflöd av energirik mat vi utsätts för samt att vi idag inte behöver röra på oss mer än nödvändigt.

november 2009