Publicerad
Kategori: Mage och tarm, Vad forskar du om?
Nyckelord:

Visa faktaruta!
provrör i rött_lars strandberg

Foto: Lars Strandberg

En ökad kunskap om förloppet vid njurskada, kan i framtiden leda till nya behandlingsalternativ vid njursjukdomarNedan skriver Diana Karpman själv om sin forskning. Hon är professor i pediatrik och forskargruppsledare vid Lunds universitet. Hon är också överläkare i barnnefrologi vid Skånes universitetssjukhus.

Diana Karpmans forskargrupp rör sig i gränslandet mellan immunologi och nefrologi, som är läran om njurarna och deras sjukdomar. Forskargruppen är en av de största i Norden när det gäller forskning inom nefrologi.

Professor och överläkare Diana Karpman. Foto: Roger Lundholm

Professor och överläkare Diana Karpman. Foto: Roger Lundholm

Den övergripande målsättningen för mitt projekt är att studera molekylära mekanismer och utveckla nya behandlingsmöjligheter mot vissa njursjukdomar. Med utgångspunkt från olika njursjukdomar studeras basala mekanismer ledande till njursvikt.

Projektet är inriktat på specifika infektioner (Enterohemorragiska Escherichia coli, EHEC, och streptokocker) och immunologiska tillstånd som påverkar blodceller och njurceller ledande till inflammation och blodproppsbildning.

Aktivering av kroppens olika proteinsystem på celler studeras för att definiera vilka bakteriella och värdsfaktorer leder till sjukdom. Dessutom studeras hur vissa mutationer/genförändringar bidrar till sjukdom.

Hitta nya behandlingar målet

De njursjukdomarna som studeras är hemolytiskt uremiskt syndrom, C3 glomerulopati, IgA nefropati och vaskulit. Dessa sjukdomar orsakas av infektioner eller immunologiska reaktioner.

Genom att definiera vilka faktorer som bidrar till sjukdomsutveckling på cellnivå, i djurmodeller och hos patienter har dessa studier potential att leda till utveckling av specifika behandlingar, som saknas idag. Dessa nya behandlingar är inriktade på att blockera spridning av infektion och aktivering av inflammation.

Studier om EHEC

Enterohemorragiska Escherichia coli (EHEC) bakterier ger tarminfektion och kan, i 10-15 % av fallen leda till njursvikt (hemolytiskt uremiskt syndrom) och dödsfall. Ett stort utbrott av EHEC infektion skedde under 2011 med över 4000 fall av infektion i Tyskland och Sverige samt flera dödsfall. EHEC-bakterien binder till tarmslemhinnan, men sprider sig inte i blodbanan. I tarmen frisätter bakterien Shigatoxin som binder till blodceller.

Vi studerar om toxinet som är bundet till blodceller frisätts från blodceller inom membranvesikler och om dessa membranvesikler innehållande toxin tas upp i njurceller ledande till celldöd. Vi ska försöka häva frisättningen av blodcells-vesikler med olika substanser. Vi kommer att studera om hämning av frisättning av membranvesikler minskar symtom. Likaså, kommer vi att studera om aktivering av kroppens komplementsystem, ett proteinsystem i immunförsvaret, överaktiveras vid EHEC infektion bidragande till skada, och om denna aktivering kan hävas med specifik antikropp.

Mikrovesiklar och komplement vid akut och kronisk njursvikt

Njurinflammation är en av de främsta anledningar till akut och kronisk njursvikt. Vid inflammatoriska njursjukdomar, som vaskuliter med kärlinflammation, studerar vi betydelsen av blodcells-mikrovesikler för njurinflammation och hur detta kan hävas. Vi undersöker aktivering av komplementsystemet i njuren och hur denna kan hämmas. Vi kommer också att analysera patientprover för mutationer i komplementsystemet och undersöka hur dessa proteinändringar leder till njurinflammation, tromboser och njursvikt.

Text: DIANA KARPMAN