Publicerad
Kategori: Allergi och överkänslighet, Cancer, Månadens vetenskapliga artikel
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
blodceller

Bild: Dreamstime

Akut myeloisk leukemi, AML, är en typ av blodcancer som är svår att bekämpa med dagens cellgifter. Cancerforskare i Lund har tidigare visat att det är möjligt att angripa AML-stamceller med hjälp av antikroppar som är riktade mot strukturer som är unika för just dessa cancerceller. Nu har forskarna visat att detta fungerar inte bara i provrör utan även i möss.

– Att kunna visa att det fungerar i levande system är ett oerhört viktigt steg mot att börja testa behandlingen i kliniska studier på patienter, säger Helena Ågerstam, forskare vid Avdelningen för klinisk genetik på Lunds universitet.

Blodkropparna som finns i vårt blod utvecklas från s.k. blodstamceller. Dessa bildas i benmärgen och utvecklas (mognar ut) sedan till olika typer av blodceller som vita och röda blodkroppar och blodplättar. Leukemi är ett samlingsnamn för olika typer av cancer som uppstår i benmärgen och drabbar blodbildningen. AML, akut myeloisk leukemi, är den vanligaste typen av leukemi hos vuxna och varje år får ungefär 350 personer i Sverige diagnosen AML. Standardbehandlingen av AML är cytostatika, dvs. behandling med cellgifter, men den är inte alltid effektiv och ungefär två tredjedelar av patienterna drabbas av återfall.

Principen bakom cytostatika är att den skadar växande celler, ofta genom att skada arvsmassan, så att de inte kan fortsätta föröka sig. Eftersom cancerceller växer och delar sig snabbare än vanliga friska celler påverkas de också mycket mer av cytostatikan än friska celler. Stamceller, och även cancerstamceller, delar sig däremot ganska långsamt varför cytostatika har dålig effekt på dem.

Cellgifterna kommer inte åt

Thoas Fioretos_IMG_0111

Thoas Fioretos

– Vi vet att AML har sitt ursprung i leukemistamceller som driver på hela cancertillväxten. Cytostatikan tar visserligen död på de mogna AML-cellerna, men själva roten till det onda, AML-stamcellerna i benmärgen kommer den inte riktigt åt, säger Thoas Fioretos, professor i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Genetiska kliniken, Labmedicin Skåne.

Det finns därför ett stort behov av nya, mer effektiva behandlingsmetoder. Tidigare har hans forskargrupp visat att AML-stamceller på sin cellyta har en sorts receptor (proteiner på cellytan som förmedlar signaler från omgivningen) som kallas IL1RAP. Receptorn IL1RAP finns däremot inte på de friska blodstamcellerna, vilket gör det möjligt att selektivt angripa de sjuka stamcellerna med antikroppar.

I en tidigare in vitro-studie, dvs. en studie som gjordes på celler odlade i laboratoriet, kunde forskarna visa att antikroppar riktade mot IL1RAP kunde starta en process som ledde till AML-stamcellernas död. Den nyligen publicerade vetenskapliga artikeln beskriver att detta fungerar även i möss. Mössen hade blivit transplanterade med AML-celler från patienter och behandlades sedan med antikroppar mot IL1RAP. Det ledde till en kraftig minskning av AML-celler i mössen.

Antikroppar märker ut leukemistamcellerna

Helena Ågerstam_IMG_0105

Helena Ågerstam

– Antikropparna fungerar som en sorts flaggor som märker ut AML-stamcellerna. Det aktiverar det naturliga immunsystemet som skickar så kallade ”mördarceller” som tar död på cancerstamcellerna, förklarar Helena Ågerstam och fortsätter:

– Dessutom kunde vi visa att samma antikroppar mot IL1RAP även kunde blockera viktiga signaler som förmedlas av receptorn och därmed kunde hämma AML-cellernas tillväxt. Vi fick alltså en dubbel effekt av samma antikroppar mot receptorn IL1RAP.

– Det här är en mycket viktig milstolpe i utvecklingen av en ny behandlingsmetod för AML. Att gå vidare till kliniska studier på patienter och utveckla ett läkemedel är mycket kostsamt och kan inte göras inom akademin. Många bra upptäckter som görs på universiteten når därför aldrig längre än så, säger Thoas Fioretos.

Hoppas på kliniska försök inom kort

Han och hans forskarkollega Marcus Järås vid Avdelningen för klinisk genetik är också medgrundare till företaget Cantargia, som bildades tillsammans med Lunds universitet i samband med att man patenterade målmolekylen IL1RAP. Företaget, som finns på Medicon Village i Lund, har stått för produktionen av de antikroppar som har behövts för att utföra försöken. Företaget utvecklar nu antikroppar som är anpassade för behandling av människor och planerar kliniska studier.

– Jag är mycket hoppfull och Cantargia avser att påbörja de första kliniska försöken i cancerpatienter i slutet av 2016. Därefter krävs omfattande studier innan man är framme vid en färdig godkänd terapi, säger Thoas Fioretos.

Text & foto: EVA BARTONEK ROXÅ