Vetenskap & Hälsa

Droger bland ensamkommande hänger samman med psykisk ohälsa

2019-11-05

Det finns ett tydligt samband mellan missbruk och psykisk ohälsa bland ensamkommande ungdomar. Det visar forskning om ensamkommande ungdomar som varit i kontakt med öppenvårdsmottagningar för ungdomar med missbruksproblematik.

– Det är väldigt få av de ensamkommande i vår studie som har haft tidigare kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, säger Anna-Karin Ivert, forskare och docent i kriminologi, som genomfört studien tillsammans med Mia-Maria Magnusson, polis och doktorand, båda vid Malmö universitet.

Studien bygger på uppgifter om ett 60-tal ensamkommande 14–19 åringar som varit i kontakt med Framtid Stockholms öppenvård för unga med missbruksproblematik. Studien är en del av ett större projekt med syfte att öka kunskapen om missbruk, kriminalitet och utsatthet bland ensamkommande.

Utsatt grupp

De här ungdomarna behöver hjälp både med sitt missbruk men också med att få behandling för sin psykiska ohälsa, säger Anna-Karin Ivert. Foto: Malmö universitet

Under 2015 kom drygt 35 000 barn och ungdomar till Sverige som ensamkommande. Efter att Sverige infört gränskontroller har antalet minskat till ett par tusen per år.

– För de allra flesta som får stanna i Sverige går det bra, säger Anna-Karin Ivert. De är måna om att sköta skola eller arbete.

Ändå kan ensamkommande ungdomar vara väldigt utsatta, då många har osäkra levnadsförhållanden. De kan ha med sig trauman hemifrån, förlorat boende, dålig kontakt med ursprungsfamiljen och framför allt inte veta om de får stanna i Sverige.

Var tredje visar allvarliga symtom

I den aktuella studien är alla de ensamkommande relativt etablerade i Sverige. Det betyder att de har ett boende och att de har kontakt med socialtjänsten. Ändå visar studien att det bland ungdomarna är många som visar tecken på psykisk ohälsa.

– Hälften av ungdomarna uppvisar vanliga eller mindre allvarliga psykiska problem som sömnsvårigheter, ångest och depression. Var tredje visar uppvisar allvarliga symtom som självskadebeteende, suicidtankar och kan till och med ha gjort självmordsförsök.

– De här ungdomarna behöver hjälp både med sitt missbruk men också med att få behandling för sin psykiska ohälsa, fortsätter Anna-Karin Ivert. Här behövs en samordning så det inte blir en konflikt mellan olika vårdande myndigheter utan att ungdomarna verkligen får stöd och hjälp.

Inför den aktuella studien gjorde forskarna även en gedigen inventering av pågående eller avslutad forskning – men fann mycket lite som rörde ensamkommande, droganvändning, kriminalitet och psykisk ohälsa.

– Det finns ganska mycket forskning om ensamkommande och psykisk ohälsa. Men det finns väldigt lite om ensamkommandes droganvändning, kriminalitet och psykiska ohälsa.

Polisens möten med ensamkommande

Studien fortsätter nu med en än mer utsatt grupp av ensamkommande som inte är lika etablerad i Sverige. Det gäller ensamkommande barn och ungdomar som polisen möter i sitt arbete i centrala Stockholm. De kan till exempel vara papperslösa, sakna ordnat boende, ha begått kriminella handlingar eller vara påverkade av olika droger. Den nya studien kommer även omfatta insatser som görs för att hjälpa dessa barn och unga, för att få en bild av behandlande personals och polisers erfarenheter och metoder.

– Det är inte alltid lätt för samhället att möta denna grupp och göra rätt, säger Anna-Karin Ivert. Vi är tacksamma för att Stockholmspolisen och Framtid Stockholm visat intresse för och bidragit till projektet.

Text: HELENA SMITT