Artros – sjukdomen som du själv kan behandla

2013-11-05
Ingemar Pettersson och Leif Dahlberg
Ingemar Petersson och Leif Dahlberg vill komma ifrån synen på artros som en förslitning av lederna. I stället finns mycket du själv kan göra för att lindra och bromsa sjukdomen. Foto: Roger Lundholm

Hundratusentals svenskar har ledsmärta som beror på artros. Det är också en sjukdom som kostar samhället stora summor i sjukfrånvaro. Men forskningen de senaste femton åren har visat att det faktiskt går att minska symtomen, och kanske till och med att bromsa sjukdomen. Lösningen är att belasta leden lagom mycket.

– Fram till i början av 90-talet sågs artros som ättestupan, berättar Leif Dahlberg som är professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Vid den tiden trodde man att har någon väl fått artros så slutar det med protes. Och innan det var dags för protes så fick man lida.

Men en del forskare funderade på om det inte gick att göra något – gå ner i vikt, stärka upp musklerna runt leden eller på något annat sätt rehabilitera sig.

Bromsa sjukdomen

I mitten av 90-talet kom så de första studierna som talade för att symptomen kunde ge vika. Även om forskarna ännu inte har hittat någon mirakelmedicin som kan bota artros, har man de senaste femton åren upptäckt att det faktiskt går att bromsa sjukdomen så pass att många kan undvika att få en protes insatt. Förutsättningarna förbättras om sjukdomen behandlas i tid.

– När Leif och jag började med vår artrosforskning vid Lunds universitet för ungefär 25 år sedan var den allmänna uppfattningen att brosk aldrig kunde läka, berättar Ingemar Petersson, professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

– På den tiden jag läste medicin fick vi lära oss att varken nervceller eller broskceller kan nybildas, vilket så småningom visade sig vara fullständigt fel. Precis som nervceller faktiskt kan utvecklas och nybildas så vet vi nu att det också gäller broskceller. Brosket i våra leder fungerar ungefär som en tvättsvamp. Det får sin näring när brosket belastas – näringen sugs då in i brosket från ledvätskan. Träning tycks med andra ord göra så att broskkvaliteten blir bättre, samtidigt som smärtan i leden också minskar.

tvättsvamp
Brosket i våra leder fungerar ungefär som en tvättsvamp. Det får sin näring när brosket belastas – näringen sugs då in i brosket från ledvätskan. Läs mer i artikeln "Vad händer i brosket vid artros?"Foto: Colourbox

Register till nytta i forskningen

Vid Lunds universitet pågår det omfattande forskning om artros – allt från vilken träning som är den bästa för att bromsa sjukdomen, till vad som händer i leden när artrosen utvecklas. Till sin hjälp har forskarna bland annat den senaste medicinska bildteknologin.

Forskarna i Skåne har också en lång tradition av att använda olika patientregister i sin forskning för att utveckla vården. I Lund startade till exempel Sveriges första kvalitetsregister med data om knäproteser i mitten av 70-talet.

De senaste åren har forskare vid Lunds universitet deltagit i att bygga upp ett nationellt kvalitetsregister över artrosträningens effekter och en artrosskola baserad på de senaste forskningsrönen. Artrosskolor finns numera över hela landet.

– Artrosskola skulle egentligen alla över femtio behöva gå i, skrattar Ingemar Petersson, men med ett stänk av allvar. I artrosskolan lär patienterna sig att hålla sig i rimlig fysisk form och att anpassa sin kost och hålla vikten. Det är ju bra för mycket annat än artros också – för blodtrycket, hjärtat, blodkärlen och det minskar även risken för diabetes.

Text: NINA NORDH

 

stavgång
Foto: Roger Lundholm