Publicerad
Kategori: Vad forskar du om?, Övrigt
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

Det svenska samhället kan bli bättre på att främja god hälsa bland nyanlända migranter. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet där bl.a. effekterna av de internationella hälsokommunikatörernas arbete utvärderats.

Många riktade insatser har genomförts i Sverige med syftet att minska hälsoskillnaderna mellan migranter och den övriga svenska befolkningen. Men få av dem har utvärderats vetenskapligt, vilket var ett av skälen till att Susanne Sundell Lecerof, doktorand i folkhälsovetenskap, intresserade sig för att forska på detta tema.

Hälsan hos nyanlända irakier

I sitt avhandlingsarbete har hon undersökt hälsan hos nyanlända irakier som kom till Sverige 2007-2008. I studierna ingår åtta län, med olika rutiner för att informera om och arbeta med hälsofrågor bland nyanlända. Län med särskilda hälsokommunikatörer (Skåne och Östergötland) har kunnat jämföras med övriga län. Resultaten visade bland annat att:

  • Övervikt och fetma var ett betydande folkhälsoproblem bland nyanlända irakier.
  • Studiedeltagarna hade olika förmåga att ta till sig hälsoinformation. Utbildningsnivån hade betydelse för detta.
  • De nyanlända hade en betydligt sämre självupplevd psykisk hälsa än genomsnitts-befolkningen i Sverige. Riskfaktorerna var till stor del socioekonomiska. S.k. socialt kapital fungerade som en skyddsfaktor för psykisk hälsa. Med socialt kapital avses bl.a. sociala nätverk och deltagande i samhället samt tillit till andra individer och myndigheter.
  • I de län som hade internationella hälsokommunikatörer upplevde studiedeltagarna sig som mer välinformerade. Men deras självskattade hälsa var trots det inte märkbart bättre.
  • Socialt deltagande spelar stor roll för psykiskt välbefinnande.

– För att främja en bättre hälsa bland migranter bör både praktiska insatser och forskning fokusera mer på sociala och ekonomiska förhållanden än på etnisk och kulturell bakgrund, sammanfattar Susanne Sundell Lecerof sina forskningsresultat.

Att informera räcker inte

I avhandlingens diskussionsdel finns förslag på hur hälsan bland nyanlända migranter skulle kunna främjas på ett mer effektivt vis i framtiden. Sundell Lecerof efterlyser ökad användning av vedertagen teori och metodik inom folkhälsovetenskap. Det handlar om att göra noggrannare analys av hälsoproblemen och dess orsaker, och av målgrupperna och deras levnadsvillkor. Samt att jobba systematiskt med fokus och innehåll i insatserna med folkhälsovetenskap som bas. På så vis säkras bl.a. att socioekonomiska hänsyn vägs in.

Hon framhåller att det inte är något fel i det arbete de internationella hälsokommunikatörerna utför, men att information av allt att döma är otillräckligt för att ensamt generera bättre hälsa.

Bredare perspektiv på personens livssituation

– För många nyanlända är den psykiska hälsan det största problemet, och det kräver ett brett perspektiv på personens livssituation.  Kontaktnät, möjlighet till arbete och meningsfull fritid m.m. är lika viktigt som hälso- och sjukvård. Förutom information behövs också aktiviteter som kräver deltagande, t.ex. studiebesök hos arbetsgivare, träffar på den lokala vårdcentralen och möten med föreningslivet.

– Det är också viktigt att de hälsofrämjande initiativen länkas samman med det reguljära samhällslivet. Insatserna bör syfta till att stärka deltagandet i närsamhället och öka de nyanländas möjligheter att påverka faktorer som har med den egna hälsan att göra, fortsätter hon.

Underlaget till studierna utgörs av två enkäter som skickades till alla vuxna nyanlända migranter som kom till Sverige från Irak 2007-2008 (drygt 1 200 enkäter med 51 procents svarsfrekvens). Även ett mindre antal djupintervjuer ingick, med personer som kommit till Sverige som flyktingar från Mellanöstern.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON