Vetenskap & Hälsa

Världsnjurdagen: Rafaels njure fungerar 50 år efter transplantationen

2020-03-12

För 50 år sedan fick Rafael Perez Valenciano en ny njure på det som då var Malmö allmänna sjukhus. Njuren fungerar fortfarande och Rafael har därmed den äldsta transplanterade fungerande njuren i landet.

Rafael Perez Valenciano kom från Spanien till Sverige i november 1960.
– Jag kom till Malmö en tisdag, sökte arbete på onsdagen och började en provanställning på Savoy på torsdagen. Det var så det fungerade då, berättar han.

Drabbades av njurinflammation

Men 1967 började hälsan svikta. Rafael Perez Valenciano mådde dåligt och utreddes för flera olika diagnoser innan läkare kunde slå fast att det rörde sig om en njurinflammation. Trots flera åtgärder blev han inte bättre och det beslutades därför att Rafael Perez Valenciano behövde en njurtransplantation. Den 29 januari 1970 genomfördes transplantationen och Rafael Perez Valenciano blev en av de första patienterna som njurtransplanterades på sjukhuset i Malmö.
– Jag minns att jag var vaken under hela operationen, jag fick bara ryggbedövning. Jag kände ingen smärta men det var obehagligt att höra när kirurgerna skar med skalpell eller klippte, berättar han

Efter transplantationen hölls Rafael Perez Valenciano isolerad i 20 dagar för att undvika infektioner. Men allt gick bra och en månad efter ingreppet kunde han börja arbeta igen.
– Sedan dess har jag mått bra på det stora hela. Jag har inte haft några problem med njuren.

Noga med kost och motion

Rafael var 37 år när han fick sin nya njure och är alltså 87 idag. Sedan transplantationen 1970 har han följts upp på sjukhuset med tre undersökningar per år. Han har sett hur njursjukvården förändrats under årens lopp.
– På den tiden fick man dialys på sjukhuset i åtta timmar varannan dag, så länge behövs det inte idag. Sedan fick jag särskild kost jag skulle äta. Det var väldigt lite kött, nästan ingenting, inget salt och inga kryddor. Det var hemskt, berättar Rafael.

Rafael har sedan transplantationen sett till att ta hand om sig själv.
– Jag har varit noga med vad jag äter och dricker ingen alkohol. Och sedan har jag motionerat genom att cykla mycket och promenera.

Fler kroniskt njursjuka

Kronisk njursjukdom har ökat mycket i samhället sedan Rafael Perez Valenciano transplanterades 1970. Då gick 20-25 patienter i dialys i Malmö. Njursjukvården på Skånes universitetssjukhus behandlar i dag drygt 400 patienter med dialys och tar även hand om cirka 450 transplanterade patienter som går på uppföljning.
– Ökningen hänger ihop med livsstilssjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar samt att människor lever allt längre. De första decennierna med dialysbehandling kunde inte dialys ges till alla och transplantationsresultaten var sämre. Men bättre dialys och transplantation gör att fler överlever, säger Anders Christensson, cheföverläkare i njurmedicin på Skånes universitetssjukhus.

Illustration njurarna: iStock.com/magicmine

Utveckling inom forskning och vård

Anders Christensson och Nils H Persson som tidigare arbetade som kärlkirurg och transplantationskirurg på Skånes universitetssjukhus, har följt Rafael Perez Valenciano och utvecklingen inom njursjukvården på nära håll genom åren.
– Grundkonceptet vid transplantation är i princip detsamma, njuren ska sys ihop med en artär, en ven och en urinledare. Men däremot har allt runtomkring inom njursjukvården förbättrats under åren, till exempel intensivvård och möjligheterna att operera, säger Nils H Persson.

Tack vare forskning och utvecklingen av ny teknik och nya metoder kan man i dag på ett mycket effektivare sätt hantera problem med att den transplanterade njuren stöts bort. Nya och bättre läkemedel har även inneburit att patienterna drabbas av färre biverkningar. Avstötningarna har minskat, från runt 60-70 procent på 1970-talet till 10-15 procent i dag.

– I dag står många i kö för att få en ny njure vilket innebär att man får acceptera en något sämre matchning så att så många som möjligt kan transplanteras. Det kan man hantera genom att vi har en finare styrning av mediciner. I dag kan vi till och med transplantera med goda resultat även om inte blodgrupperna stämmer överens, säger Anders Christensson.

Fokus på förebyggande arbete

Överlevnaden efter en njurtransplantation är mycket hög i Sverige, femårsöverlevnaden är runt 94 procent.

– Det är ett teamarbete som ger ett gott resultat. Men då måste hela kedjan från donatorssjukhuset till transplantationen på Skånes universitetssjukhus och tillbaka till den transplanterades hemsjukhus fungera. Det är en komplicerad verksamhet som involverar många specialiteter där varje fall är unikt, säger Anders Christensson som betonar betydelsen av det goda samarbete som byggts upp i södra sjukvårdsregionen.

Inom dagens njursjukvård har man ett stort fokus på det förebyggande arbetet. Det är viktigt för patienternas hälsa men även ur ett samhällsperspektiv. Målet inom dagens njursjukvård på Skånes universitetssjukhus är att minska behovet av dialys genom att förebygga njursvikt och att de flesta av dem som ändå drabbas av njursvikt ska kunna erbjudas transplantation.
– Det gäller att vi inom hälso- och sjukvården lägger pusselbitarna rätt för att det ska bli så bra som möjligt för patienterna, säger Anders Christensson.

Text: MAGNUS ASPEGREN