Vetenskap & Hälsa

Tydliga och komplexa behov hos personer som ofta uppsöker psykiatrisk akutmottagning

2020-06-23

Personer som besökt en psykiatrisk akutmottagning minst fem gånger på ett år utgör en liten men komplex patientgrupp. Såväl personerna själva som vårdpersonalen vittnar om behov att få hjälp att få till en fungerande vardag och därmed kunna minska det psykiatriska lidandet. Manuela Schmidt, som nyligen disputerat på ämnet vid Lunds universitet, ser ett måste i en integrerad vårdmodell som utgår från den enskilda personen.

Manuela Schmidt

Manuela Schmidts avhandling, Persons who frequently use psychiatric emergency services. Perspectives on who they are, what their needs are and how they are encountered by healthcare professionals, utgår från frågan vilka de personer är som ofta uppsöker psykiatrisk akutmottagning. I avhandlingens första, kvantitativa del samlades data in om de drygt 27 000 personer som uppsökte någon av de svenska akuta psykiatriska mottagningarna 2013-2015. Antalet besök som dessa personer gjorde under de tre åren var cirka 67 000. 8,1 procent av personerna gjorde minst fem besök under en tolvmånadersperiod. Denna lilla grupp stod ändå för nästan två femtedelar av alla besök.

I nästa steg jämfördes de patienter som sökt sig till akutmottagningen max fyra gånger på ett år (icke frekventa) med dem som gjort det minst fem gånger (frekventa). Eventuella skillnader i ålder, kön, geografisk hemhörighet, psykiatrisk diagnos, besöksmönster och sjukhusinläggningar undersöktes.

– De två grupperna skiljer sig åt i nästan allt, konstaterar Manuela Schmidt.

Ensamhet, brist på jobb och strukturerad aktivitet

I båda grupperna var snittåldern drygt 42 år, men uppdelat i åldersspann (18-30, 31-50, 51-65, 65+) var skillnaderna tydliga. I båda grupperna var det vanligast att besökaren var 31-50 år, men i gruppen med icke frekventa besökare var det vanligare med yngre patienter, med åtminstone delvis andra diagnoser och behov. Bland de icke frekventa besökarna var det vanligast med oro-/ångestsyndrom – vilket bland de frekventa besökarna var den vanligaste diagnosen endast i åldersgruppen 65+.  För de frekventa besökarna i övriga åldersgrupper var diagnoserna schizofreni och alkoholrelaterade störningar de vanligaste diagnoserna.

Men en diagnos på pappret är bara en av flera samverkande faktorer som förklarar patientgruppens  många återkommande besök inom psykiatrisk akutvård, konstaterar Manuela Schmidt. Psykisk ohälsa bidrar ofta till ensamhet, brist på jobb eller annan meningsfull och strukturerad aktivitet, en svår ekonomisk situation och ökad utsatthet för våld.

– Ju fler problem de har i vardagen, i kombination med vårdbehov som inte tillgodosetts, desto fler besök på psykiatrisk akutmottagning, sammanfattar Manuela Schmidt.

Viktigt att ringa in behoven och börja jobba integrerat

81 av de personer som gjort fler än fem besök på ett år intervjuades och fick berätta om sina individuella behov av stöd, vård och behandling. Gruppen vittnade bland annat om nedstämdhet, avsaknad av nära relationer samt risk för suicid och att skada sig själva på annat sätt. De fick skatta vilka behov de hade och besvara öppna frågor om vad de behövde hjälp med. Deras svar visar på komplexa, sammanflätade behovsmönster. Många upplevde att de inte fått rätt eller tillräcklig vård och inte heller fått behovet av socialt stöd tillgodosett.

I kombination med ett behov att få ett akut psykiatriskt lidande lindrat visar detta på en svår livssituation som de önskar hjälp att komma ur. För att ge denna grupp chansen till ett liv på lika villkor som övriga samhället är det viktigt att ringa in behoven och börja jobba integrerat för att möta dem, säger Manuela Schmidt.

Arbeta gemensamt och över professionsgränserna

Hon ser en nödvändighet i att börja arbeta gemensamt och över professionsgränserna kring var och en av dessa personer. Även om det blivit alltmer vedertaget att jobba personcentrerat, både i psykiatrin och i övriga vården, består många hinder. Patienter hanteras ofta i stuprör, av profession för profession, istället för att ges vård, stöd och behandling på ett holistiskt sätt.

– I våra intervjuer vittnar också personalen vid de psykiatriska akutmottagningarna om detta, att patienterna skickas mellan olika vårdinstanser, kontaktpersoner och sociala myndigheter utan att det finns en övergripande plan och ett samlat grepp.

Viktigt att bryta den onda spiralen

Personalen berättade att de såg båda kortsiktiga och långsiktiga behov hos patienterna. De kortsiktiga var de rustade att hjälpa dem med, men de långsiktiga behoven ansåg de måste lösas med förbättrat stöd av socialtjänst och andra stödfunktioner. Så länge dessa funktioner brister kommer de frekventa besökarna att fortsätta komma lika ofta till de psykiatriska akutmottagningarna. För att bryta denna onda spiral krävs enligt personalen hållbar och koordinerad vård och stöd för varje enskild person. Personen ska inte själv vara tvungen att söka vård och stöd än här, än där. Istället måste myndigheterna se till att erbjuda en långsiktig servicefunktion som integrerar såväl hälso- och sjukvård, sociala insatser och övriga stöd som behövs.

Manuela Schmidt ser ett måste i en integrerad vårdmodell som utgår från den enskilda personen.

– Ja, och inte nog med det. Det krävs dessutom fler förebyggande, utökade och förbättrade tjänster samt ett mycket starkare fokus på att främja hälsoprocesser för personer med psykisk ohälsa för att stärka deras återhämning, säger Manuela Schmidt.

Text: ERIKA SVANTESSON

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet