Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Tio år av svensk-lettiskt samarbete ger nya perspektiv på åldrandet

2012-12-06
Signe Tomsone
Signe Tomsone. Foto: Erik Skogh

Nya generationer upplever sitt åldrande olika och den kulturella miljön påverkar också. Därför har forskning om äldre framtiden för sig, anser Signe Tomsone, postdoktor vid Lunds universitet när hon summerar tio år av svensk-lettiskt samarbete.

Efter sommaren 2012 började Signe Tomsone från Lettland som postdoktor vid CASE. Men det handlar inte om någon ny miljö för hennes del. Ända sedan 2002 har hon samarbetat med professor Susanne Iwarsson, i dag föreståndare för CASE.

– Jag ser tillbaka på de här tio åren som ett slags äventyr som har haft stor betydelse för mig men också för forskning och utbildning inom rehabilitering i Lettland, säger Signe Tomsone.

Utvecklingen efter den lettiska självständigheten

För Signe Tomsone utgör Lunds universitet ingen ny miljö. Efter den lettiska självständigheten 1991 skedde ett uppvaknande inte minst inom vårdsektorn, berättar Signe Tomsone. Med nya internationella perspektiv upptäcktes bland annat att hela yrkeskategorier saknades.  Exempelvis sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Ett arbete inleddes för att fylla dessa luckor.

Som nyutbildad läkare intresserade sig Signe Tomsone för arbetsterapi och sökte 1995 till pilotutbildningen i Lettland. Inom ramen för utbildningen var Signe Tomsone med och utformade studieplanen för ett fullskaleprogram inom arbetsterapi där hon sedan även skulle medverka som lärare. År 2000 examinerades de första legitimerade arbetsterapeuterna i Lettland. Signe Tomsone uppskattar att runt 150 personer innehar legitimationen i dag även om inte alla är verksamma inom yrket.

Sverige fick ett särskilt ansvar

Genom kontakter via det europeiska nätverket för arbetsterapeuter fick Sverige ett särskilt ansvar för pilotutbildningen i Lettland. Svenska lärare medverkade under de första kurserna och samverkan har sedan fortsatt med gästföreläsningar, där bland andra Susanne Iwarsson deltagit.

Under flera år medverkade hon också i examinationen av blivande arbetsterapeuter. På den tiden arbetade hon även parallellt med planeringen av vad som skulle bli ENABLE-AGE. Ett projekt där äldres boendemiljöer kartlagts runt om i Europa för att öka kunskapen om hur deras boende påverkar vardagen och hälsotillståndet. Med målet att kunna bidra till lösningar som främjar ett aktivt och hälsosamt åldrande.

Susanne Iwarsson tog kontakt med Signe Tomsone som blev projektledare för den lettiska delen av ENABLE-AGE.

Ett gigantiskt projekt

– Jag insåg först inte vilket gigantiskt projekt det var men det har varit en mycket bra skola för mig. Ta bara en sådan sak som hur man fyller i ansökningar för finansiering av ett internationellt projekt. Sedan innehöll ENABLE-AGE också en mängd ny metodologi för oss, exempelvis när det gällde instruktioner för djupintervjuer som måste översättas. För oss arbetsterapeuter, som då verkligen var en ung profession, var det en utmärkt möjlighet att bli involverade i detta praktiska arbete, och projektet blev en bas för att skaffa sig forskarerfarenhet. Det har stärkt vår position som profession, säger Signe Tomsone.

Datainsamling med förhinder

Mycket var nytt ur ett lettiskt perspektiv, framhåller Signe Tomsone. Till exempel det multidisciplinära synsättet som genomsyrade ENABLE-AGE. Att besöka människor i hemmet för forskningsändamål var heller inte något etablerat tillvägagångssätt. Enligt Signe Tomsone var projektet förmodligen den första studien inom äldreforskning som utfördes i Lettland med inriktning mot ensamstående äldre som bor hemma. Datainsamlingen blev inte heller helt lätt skulle det visa sig. Projektgruppen, som bestod av cirka tio personer, fick exempelvis inte tillgång till det lettiska befolkningsregistret. Istället letade man upp de 300 deltagarna via andra vägar, bland annat genom annonsering.

Flera akademiska karriärer

Datainsamlingen genomfördes dock till slut och har gett upphov till flera akademiska karriärer, berättar Signe Tomsone. Bland annat utgör arbetet med ENABLE-AGE grunden till hennes egen doktorsavhandling ”Aspects of Home and Healthy Ageing among Very Old Europeans: A Latvian Perspective” (2010) vid Riga Stradiņš universitet.

Även om ENABLE-AGE formellt sett är avslutat lever det vidare som ett av flera delprojekt inom forskningsprogrammet ”Boende och hälsa under åldrandeprocessen” vid CASE, där Signe Tomsone nu är anställd som postdoktor.

Pionjärer inom äldreforskningen i Lettland

– Vi ska undersöka förändringarna under den här tioårsperioden och återigen skulle jag vilja säga att vi är pionjärer när det gäller äldreforskning i Lettland för det finns, vad jag vet, inga liknande longitudinella studier genomförda tidigare, säger Signe Tomsone.

Mycket har hänt inom den sociala servicen i Lettland under det senaste decenniet. Till exempel när det gäller hjälpmedelsförsörjningen till äldre. Men de allra äldsta i Lettland är rätt negativt inställda till att exempelvis synas ute med käpp eller rollator, förklarar Signe Tomsone och poängterar vikten av nationella jämförelser för att få perspektiv.

–  Även om det till exempel är stora skillnader när det gäller bostadstandarden kan du inte bara placera letter i en svensk boendemiljö och förutsätta att de blir glada. För det handlar om att åldras i en kontext, hur folk är länkade till en plats under hela sitt liv, deras relationer och förväntningar. Men en sak som är lika både i Sverige och i Lettland är att de äldre vill kunna bo kvar hemma, säger Signe Tomsone.

Väldigt specifik generation

Gruppen äldre som studerats inom ENABLE-AGE närmar sig nu 90 år. Signe Tomsone framhåller att det i Lettland rör sig om en väldigt specifik generation som varit med om omvälvande tider där ockupationer och världskrig avlöst vararandra.

– Nästa generation kommer att uppleva åldrandet på ett helt annat sätt och ha en annan inställning till exempelvis hjälpmedel och teknologi. Det skulle vara intressant att även titta på de yngre grupperna och det är något som jag tänker försöka få finansiering för och expandera min forskning kring, berättar Signe Tomsone.

Äldreforskningen har framtiden för sig, anser hon.

– Nya generationer har nya perspektiv och eftersom perspektiven förändras tror jag att äldreforskningen alltid kommer att vara aktuell, slår Signe Tomsone fast.

Text och foto: ERIK SKOGH

Nyhet från CASE, Centre for Ageing and Supportive Environments, vid Lunds universitet, 29 november 2012