Vetenskap & Hälsa

Så kan rörelsekvalitet bedömas efter knäskada

2020-06-24

I kölvattnet av en skada i det främre korsbandet i knät uppstår ofta försämrad rörelsekvalitet. Att mäta rörelseförmågan bland dessa patienter har hittills inte följt någon standard, och den kostsamma 3D-apparatur som kan mäta rörelsekvaliteten på ett tillförlitligt sätt når inte patienterna i kliniken. Men i en ny avhandling vid Lunds universitet presenterar Jenny Älmqvist Nae ett noggrant utprovat testbatteri som ska hjälpa kliniker att med blotta ögat bedöma rörelsekvaliteten.

Om du skadar knäts främre korsband kan du räkna med vissa besvärande följder: instabil knäled, försämrad funktion, försvagade lårmuskler och försämrad rörelsekvalitet. Fysioterapeuten Jenny Älmqvist Nae, doktorand i forskargruppen Sport Sciences vid Lunds universitet, har under flera års tid gått till botten med hur just rörelsekvaliteten kan mätas och bedömas på ett tillförlitligt, kliniskt sätt. Efter att ha provat och förkastat en mängd olika variabler har hon nu landat i ett testbatteri bestående av 5 funktionella test och 6 så kallade POEs. POEs, postural orientation errors, är ett centralt begrepp i avhandlingen och avser den nedsatta förmågan att positionera kroppsdelar i förhållande till varandra och omgivningen.

Avhandlingen

Is seeing just believing? Measurement properties of visual assessment of Postural Orientation Errors (POEs) in people with anterior cruciate ligament injury

En främre korsbandsskada är vanligt förekommande bland fysiskt aktiva personer inom sporter som innehåller vridningar, inbromsningar och snabba riktningsförändringar, som handboll och fotboll. För att öka chansen till en lyckad rehabilitering och minska risken för nya skador behöver rörelsekvaliteten kunna utvärderas och mätas på ett tillförlitligt sätt ute på vårdcentralerna och rehabklinikerna. Den tredimensionella rörelseanalysen med höghastighetskameror som finns i vissa forskningslaboratorier är inte praktiskt möjlig att använda kliniskt.

Saknades tillförlitliga tester

Jenny Almqvist Nae, Doktorand och triathlet.

Efter att ha gått igenom befintlig forskningslitteratur i ämnet kunde Jenny Älmqvist Nae konstatera att det inte finns några beprövade, tillförlitliga tester för personer med en främre korsbandsskada. Viss forskning var gjord på visuell bedömning av rörelsekvalitet, och en enda tillförlitlig och användbar POE (knäts position i förhållande till foten) för visuell bedömning fanns att hitta i litteraturen – men då på personer utan skada.

– Vi såg att vi behövde utveckla ett testbatteri för dem med knäskador, och då även se på andra POEs förutom knäts positionering, exempelvis vad som sker i bål och höft.

I två tvärsnittsstudier utvecklades ett testbatteri för visuell bedömning av POEs, innehållande övningar med varierande svårighetsgrad för patienter med främre korsbandsskada. Skillnad i POEs mellan män och kvinnor med främre korsbandsrekonstruktion undersöktes i en tvärsnittsstudie, som även undersökte sambandet mellan POEs och hoppförmåga samt mellan POEs och självuppskattad knäfunktion/livskvalitet.

Testbatteriet kräver ingen dyr utrustning

Det slutliga testbatteriet bestod av 5 funktionella test (enbensknäböj, trappgång nerför, utfallssteg framåt, enbenslängdhopp och sidhopp) samt 6 POEs (fot, två för knä, lår, höft och bål). Resultaten visar att testbatteriet är tillförlitligt och upprepningsbart för kliniker att använda för att göra en visuell bedömning av rörelsekvaliteten. Avhandlingen visar även att kvinnor har sämre postural orientering jämfört med män, samt att sämre postural orientering är relaterad med kortare hopplängd och färre sidhopp hos kvinnor – men däremot inte hos män.

– Testbatteriet för visuell bedömning av POEs visade goda mätegenskaper hos patienter med främre korsbandsskada, vilket tyder på att testbatteriet kan användas för patienter med främre korsbandsskada, både vid forskning och i kliniken. Avhandlingens resultat visar också att kvinnors och mäns postorala orientering bör utvärderas separat, samt att visuell bedömning av POEs skulle kunna användas av kliniker som stöd vid progression i rehabiliteringen av främre korsbandsskada, säger Jenny Älmqvist Nae.

Nu fortsätter validering av test batteriet där visuell bedömning av POEs jämförs mot 3D analys, samt genom longitudinella studier där bland annat förmågan att följa patienter över tid utvärderas.

– Vi vill även fördjupa oss i faktorerna bakom nedsatt rörelsekvalitet, så som exempelvis muskelstyrka och om detta skiljer sig mellan män och kvinnor.

Text: ERIKA SVANTESSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet