Sätts implantatet in korrekt så blir resultatet i de flesta fall bra, oavsett metodik. Det konstaterar tandläkaren och forskaren Björn Gjelvold som jämfört olika implantatbehandlingar som kan användas för att ersätta en tand vid en enstaka tandförlust.
I fyra delstudier har Björn Gjelvold utvärderat utfallet för olika tillvägagångsätt vid insättning av entandsimplantat, det vill säga då ett implantat opereras in i käkbenet som stöd åt en enda konstgjord tand.
I den första delstudien följde han upp 85 unga patienter efter i genomsnitt sju och ett halvt år efter att de fått ungefär samma, konventionella behandling. Resultatet var överlag mycket bra, och patienterna var också nöjda och mådde bra. Som exempel hade drygt 98 procent av implantaten klarat sig efter fem år.
Likvärdigt resultat efter ett år
I den andra studien, omfattande två grupper om 25 personer, jämförde han utfallet mellan en konventionell, långsammare behandling med en där tanden sätts på samma dag som tandimplantatet installerades. Vanligen görs det flera månader senare. Han kunde då se att vissa, mindre tidiga skillnader försvann efter ett år.
– Det gav alltså inget extra att förankra tanden tidigt. Efter ett år var resultaten likvärdiga får båda patientgrupperna, säger Björn Gjelvold, specialist i oral protetik vid Folktandvården Skåne, som nu doktorerar vid Malmö universitet.
De avslutande två delstudierna berörde 3D- printing av operationsguider. Det innebär att man baserat på röntgenbilder av patientens käke gör en kirurgisk guide i datorn över var implantatet ska sitta. Denna skrivs ut i 3D och fungerar under operationen som en borrguide för tandläkaren som installerar implantatet.
Billigare 3D-skrivare överlag tillräckligt bra
Björn Gjelvold jämförde resultatet mellan en billigare printer för cirka 40 000 kronor och en som kostar ungefär 300 000. Tidigare har tandläkare behövt beställa dessa guider från en fabrik.
– Det visade sig att den billiga var ungefär lika bra som den dyra. De 3D-printers som finns tillgängliga för tandvården i dag är överlag tillräckligt bra och noggranna för tillverkning av till exempel operationsguider. Att kunna göra det själv gör det väsentligt enklare för tandläkaren, men man får inte glömma att uppfylla de lager och regler som finns för denna typ av tillverkning innan man köper en egen 3D-printer, säger Björn Gjelvold.
Följde upp behandlingar efter ett år
Avslutningsvis gjorde han en ettårsuppföljning av 21 behandlingar som gjorts med hjälp av operatonsguider och där en tandersättning sattes på direkt efter ingreppet. Resultatet visade på något mer förlust av tandimplantat än brukligt efter ett år.
– Tandköttet läkte snabbare och det är en fördel. Men efter ett år var det ingen skillnad jämfört andra metoder, säger Björn Gjelvold.
– Det kan finnas en lite högre risk för implantatförlust med detta ingrepp. Men där finns vissa positiva effekter på tandköttets läkning tidigt i behandlingen, och om estetiken är viktig för patienten är detta en metod som kan ha vissa fördelar, säger Björn Gjelvold.
Sammanfattningsvis visar Björn Gjelvolds studie att de testade behandlingsmetoderna inte är avgörande för om behandlingen blir lyckad eller inte.
– Det kan finnas små fördelar med vissa av de testade behandlingarna i ett tidigt stadium, men de försvinner med tiden. Vi får inte glömma att där finns många flera metoder och tekniker som påverkar behandlingsutfallet, men jag hoppas att de resultat vi har fått kan bidra till att förbättra den vård som vi erbjuder våra patienter.
Björn Gjelvolds avhandling: On the Clinical Outcome of Different Single Implant Treatment Modalities
Text: MAGNUS JANDO
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet