Nu uppdaterad med era frågor och svar från Stefan Hansson. Ni hittar dessa sist i texten.

Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, innebär att man får högt blodtryck under senare hälften av graviditeten och någon form av påverkan på fostret.

– Orsakerna är inte helt kända, säger Stefan Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, som svarar på de vanligaste frågorna om sjukdomen.

 

1. Vad orsakar havandeskapsförgiftning?

Svar: Den allmänna uppfattningen är att preeklampsi är en tvåstegsprocess där steg ett innebär en dåligt anlagd moderkaka i tidig graviditet och/eller en för tidigt sviktande funktion av moderkakan. Detta orsakar i sin tur ett sönderfall och bildning av reaktiva ämnen som hamnar i mammans blodcirkulation. Då ämnena är retande stimuleras mammans immunförsvar som överreagerar och ger upphov till inflammation och en generell skada på hennes blodkärl. Denna kärlskada ligger till grund för det höga blodtrycket och organskador som ses i steg två. Symptomen är ofta vaga och diffusa. Permanenta kärlskador tros ligga bakom den förhöjda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom senare i livet.

2. Hur vanlig är diagnosen?

Svar: I västvärlden drabbas 3–7 procent av alla gravida. I Sverige drabbas ca 5000 kvinnor årligen. Kvinnor med afrikanskt ursprung har en ökad risk. Sjukdomen är vanligast i länder söder om Sahara, Sydamerika och Indien. Globalt drabbas mer än 8,5 miljoner kvinnor varje år.

3. Är det en allvarlig sjukdom?

Svar: Det dör en kvinna i minuten i förlossningsrelaterade komplikationer. Förutom blödningar och blodförgiftning står havandeskapsförgiftning för att ca 76 000 gravida kvinnor dör och att omkring 500 000 foster dör runt om i världen. Vidare präglas kvinnor av sjukdomen vilket medför att de har två till åtta gånger ökad risk att få hjärt-kärlsjukdom och stroke senare i livet.

4. Vilken behandling finns att tillgå?

Svar: Det saknas idag behandling för preeklampsi, enda boten är att avbryta graviditeten genom att sätta igång förlossning. Förebyggande behandling med ett milt blodproppförebyggande läkemedel ges till kvinnor med riskfaktorer såsom exempelvis högt blodtryck, högt BMI, diabetes, autoimmun sjukdom, njursjukdom.

5. Hur ser forskningen i dag ut på området?

Svar: Forskningen idag har olika fokus, ett är på att finna orsakerna, där moderkakan och immunsystemet är viktiga områden. Det pågår bland annat studier som syftar till att hitta markörer i blod och urin som kan bidra till att tidigt identifiera de kvinnor som har en ökad risk att utveckla preeklampsi och mer säkert visa hur allvarlig sjukdomen är då detta avgör tidpunkten för förlossningen. Vi vill också förstå varför man får en ökad risk att utveckla hjärtkärlsjukdom efter genomgången preeklampsi och öka kunskapen om andra riskfaktorer, såsom ärftlighet och luftföroreningar. Tyvärr har endast ett fåtal nya läkemedel för preeklampsi tagits fram och ännu färre har testats i kliniska studier, så vi behöver också nya behandlingsstrategier.

Av: Olle Dahlbäck och Sara Liedholm

---

Vi har gjort ett urval av de frågor som ni ställde till Stefan Hansson och dessa kan ni ta del av nedan

Hur stor är risken att en kvinna drabbas av preklampsi vid kommande graviditeter?

Enligt Svensk förening för Obstetrik och Gynekologis, SFOG, nya riktlinjer beror det på hur tidigt i graviditeten som man drabbades av preeklampsi. Har man haft en sent debuterad preeklampsi (efter graviditetsvecka 34) är upprepningsrisken omkring 16 procent, före vecka 34 är risken 25 procent och om så tidigt som före vecka 28 är risken 55 procent.

Har man haft en preeklampsi så klassas man som högrisk i sin efterföljande graviditet och får därför behandling med tablett Trombyl 75 mg x1, från graviditetsvecka 12 till och med vecka 36. Detta har en skyddande effekt och sänker upprepningsrisken.

Påverkas barnen om mamman haft havandeskapsförgiftning?

Framförallt i de tidigt debuterade fallen så växer inte barnen ordentligt, de sägs vara tillväxthämmande.  Barnen har, liksom mamman en ökad risk att utveckla kardiovaskulär sjukdom såsom högt blodtryck. Pojkar är känsligare än flickor. En viss ärftlighet finns också vid preeklampsi, en flicka vars mamma haft preeklampsi har ca åtta gångers ökad risk att själv få det.

Vad är HELLP?

HELLP-syndromet är en svår form av preeklampsi och upprepningsrisken är därför något högre, ca 25 procent riskerar att få en svår preeklampsi i nästa graviditet varför behandling och tidig kontakt med specialistmödravården är viktig. Vid HELLP syndromet är levern och blodplättarna påverkade. HELLP är en akronym där HE står för hemolys (blodkropparna faller sönder), EL= elevated liver enzymes vilket betyder förhöjda levervärden och LP=low platelets som betyder att man får ett sjunkande antal blodplättar. Man skall följas tills det att blodproverna normaliserats. Generellt säger man att risken för att få hjärt-kärlsjukdom är dubblerad och 14 till 33 procent får kronisk hypertoni inom tio år. Man har även en dubblerad risk att utveckla typ 2-diabetes.

Hur följs kvinnor upp som haft havandeskapsförgiftning eller HELLP med tanke på den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom?

Det är framförallt viktigt att ha en sund livsstil, regelbunden motion, undvika rökning samt hålla en normalvikt (BMI under 25). Vidare skall man gå på årliga hälsokontroller för att mäta sitt blodtryck.

Finns det några riskgrupper för havandeskapsförgiftning?

I enlighet med våra nya svenska riktlinjer följer vi tabellen nedan. Om en hög riskfaktor eller tre moderata riskfaktorer föreligger så sätts Trombylbehandling in från graviditetsvecka 12.

Hög risk:

• Autoimmun sjukdom som Systemisk lupus erythematosus (SLE) eller Autoimmunt polyendokrint syndrom (APS)
• Tidigare havandskapsförgiftning eller eklampsi (graviditetskramp)
• Tidigare graviditetshypertoni med förlossning före vecka 34 eller tillväxthämning eller fosterdöd eller avlossning av moderkakan
• Typ 1-diabetes
• Typ 2-diabetes
• Flerbörd (om kvinnan burit och fött mer än ett barn under samma graviditet)
• Njursjukdom, proteinuri vid inskrivning
• Kronisk hypertoni (högt blodtryck)
• IVF (provrörsbefruktning) med äggdonation

Moderat risk

• Om det är första graviditeten
• Om det föreligger ärftlighet för preeklampsi
• BMI >30
• Ålder >40 år
• Graviditetsintervall >10 år
• systoliskt blodtryck >130 eller diastoliskt blodtryck >80 mmHg vid inskrivning
• Afrikanskt ursprung
• Verifierad obstruktiv sömn-apné
• ”White coat hypertension” = högt blodtryck hos läkare men normalt hemma

Ökar COVID-19 risken för havandeskapsförgiftning?

Jag tror inte att genomgången COVID-infektion ökar risken ytterligare, det saknas idag studier på detta. Men det är viktigt att tidigt ta kontakt med specialistmödravården vid nästa graviditet om man tillhör en riskgrupp.

Vad vet man om pappans roll i att en havandeskapsförgiftning utvecklas?

Man vet att mammans immunsystem reagerar på ämnen (proteiner) i pappans sperma. Har paret levt tillsammans under en längre tid (utan att använda kondom som preventivmedel) har mamman en lägre risk att få preeklampsi, sannolikt för att hennes immunförsvar lärt sig acceptera dessa främmande ämnen. Byte av partner och/eller längre graviditetsintervall (>10år) påverkar igenkänningen. Vidare kan mannen bidra med specifika gener som är mer eller mindre kompatibla med mammans. Det börjar forskas på området men ännu är mycket okänt.