Medelåldern är hög bland dem som bryter höften. Många lider av hjärtbesvär och benskörhet. Omedelbar omvårdnad är därför lika viktig som snabb operation.
Den forskning sjuksköterskan Ami Hommel bedriver är praktisk och patientnära. Det gäller att hitta förbättringsmöjligheter i den vård som bedrivs. En av de saker hennes forskning har lett till är den så kallade ”höftlinjen”.
– SOS klassar numera en misstänkt höftfraktur som prio 2, berättar Ami Hommel. Det gör att en sköterska som kan ta blodprov, EKG m.m. kommer med i ambulansen. Patienten förs sedan direkt till avdelningen via röntgen och opereras så snart som möjligt. Det har visat sig att operation inom tjugofyra timmar är oerhört viktigt för att dessa patienter ska kunna klara sig igenom detta på ett bra sätt. Varje dygns väntan på operation ger flera gånger så lång vårdtid efteråt.
Ofta stort vårdbehov
I Sverige är det ungefär 18 000 personer per år som drabbas av höftfraktur efter att de har ramlat och man ser framför sig en ökning med tanke på en allt mer åldrande befolkning.
– Det här är patienter som ofta är över 80 år och som befinner sig i ett dåligt allmäntillstånd med flera andra sjukdomar samtidigt som till exempel benskörhet och hjärtbesvär, säger Ami Hommel. Många är också undernärda. Det är patienter där höftfrakturen kan vara början till en period med stort vårdbehov.
Syrgas och vätska i ambulansen
Ami Hommel betonar vikten av att patienter med en höftfraktur får behandling som förbättrar det dåliga allmäntillståndet. Hennes forskning har lett till ett nytt synsätt i vården av patienter med höftfrakturer.
I sin forskning har Ami Hommel visat att patienterna klarar sig mycket bättre om de får syrgas direkt i ambulansen. Som en direkt följd av hennes forskning får numera patienter med höftfrakturer syrgas från transporten till sjukhuset ända fram till efter operationen. De får också vätska eftersom de ofta är uttorkade.
Snabb rehabilitering viktig
– Vi ser också till att ge patienterna näringsdryck för att bland annat minska risken för infektioner och trycksår. Personalen försöker också involvera patienterna och få dem att förstå varför de behöver få i sig mer näring. Varje vecka har vi undervisning för patienter och deras anhöriga för att uppdatera dem om vad som hänt efter fallet och vad som gjorts på sjukhuset.
Patienterna får då till exempel se och känna på materialet i höftledsprotesen eller de spikar som har opererats in . Detta ger dem en förståelse för varför till exempel benet känns så tungt i början. Det ges också information om vikten av att snabbt komma igång med rehabiliteringen. En gammal människa förlorar ungefär 1–3 % av sin muskelförmåga per dygn om de blir sängliggande.
Ständiga förbättringar
Som klinisk lektor delar Ami Hommel sin tid mellan undervisning för ortopedipersonalen och kurs- och ämnesansvar för sår- och nutritionsbehandling vid institutionen för Hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet.
– Studenterna ger mig nya utmaningar. De ställer frågor om varför vi gör som vi gör, och kan vi inte göra det annorlunda. Man får tänka till. För mig är forskningen och Lean-projekt lika på många sätt – att hitta bättre sätt att vårda våra patienter. De förbättringar vi har infört gynnar både patienter och personal.
NINA HULT
