Som första sjukhus i Europa har Skånes universitetssjukhus börjat använda en ny magnetkamera och undersökningsteknik för att diagnosticera oklar bröstsmärta – en åkomma som oftast drabbar kvinnor. Tekniken kan innebära att patienter får rätt diagnos i ett tidigare skede och därmed en bättre behandling.
— Dessa patienter har tidigare blivit hemskickade utan diagnos eftersom man helt enkelt inte kunnat hitta den bakomliggande orsaken till deras bröstsmärtor, säger Henrik Engblom, specialistläkare och docent inom klinisk fysiologi på Skånes universitetssjukhus (Sus).
Han är en av de forskare från Hjärt-MR-gruppen, ledd av professor Håkan Arheden vid Sus och Lunds universitet, som i samarbete med forskare från världens största forskningsinstitut, National Institute of Health (NIH), Washington DC, USA bevisat den kliniska användbarheten av den nya magnetkameratekniken.
Mer information om de minsta kärlen
När den nya magnetkameran nu tas i bruk på Sus innebär det att läkarna kan få fram mer detaljerad information om hjärtmuskelns så kallade mikrocirkulation, det vill säga hur blodet flödar genom de allra minsta kärlen i hjärtat. Med denna information kan nya aspekter av sjukdomsmekanismer i hjärtat vid exempelvis diabetes och hjärtsvikt studeras på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
— Vår förhoppning är att patienterna med hjälp av den nya kameran kan få rätt diagnos i ett tidigare skede, och därmed rätt behandling med bättre prognos och färre onödiga ingrepp som följd, säger Henrik Engblom.
Kapaciteten ökar
Förutom att den nya magnetkameran öppnar upp för bättre diagnostik ökar den också kapaciteten för sjukhuset att undersöka patienter med misstänkt kranskärlssjukdom.
— Det beror på att undersökningen går snabbare med magnetkameran, ungefär 45 minuter, jämfört med upp till sex timmar med dagens kliniska rutinundersökning, säger Henrik Engblom.
Skånes universitetssjukhus har ett pågående samarbete med NIH, Washington DC, USA, och sjukhus i London för att fortsätta studera hur den nya magnetkameran påverkar utredning, behandling och prognos för patienter med misstänkt kranskärlssjukdom.
Text: REBECKA SJÖBERG
Texten är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus