Att sätta in åtgärder i tid är avgörande för att förhindra allvarlig tandlossning. Forskare vid Malmö universitet vill hitta biomarkörer som kan förutsäga vilka individer som är i riskzonen. Nu inleds kliniska studier med flera hundra patienter.
– Vi har lyckats identifiera ett par biomarkörer som verkar lovande, säger Gunnel Svensäter, professor i oral biologi vid Malmö universitet.
Biomarkörer är proteiner som kan komma från vätskan i tandköttsfickan eller från bakterier som växer runt tänderna under tandköttet. Bakterierna sitter i biofilmer under tandköttet och är en viktig faktor bakom nedbrytningen av benvävnader runt tänderna. I en nyligen avslutad studie, ledd av Gunnel Svensäter, har man lyckats identifiera flera potentiella biomarkörer som kan bidra till denna nedbrytande process: proteinet gingipain från bakterien Porphyromonas gingivalis, som de kunde ringa in via laboratoriestudier, och ubiquitin C, ett mänskligt protein som visade sig finnas i högre halter hos patienter drabbade av tandlossning.
Vidare tyder experimentella studier på att vissa proteiner, som bidrar till att förstärka infektionsförsvaret, finns i för låg halt då risk för tandlossning föreligger.
– Våra resultat antyder att vissa potentiella markörer som ubiquitin C och gingipains finns oftare hos sjuka personer medan andra nyttiga inflammationsprotein saknas. Vi kan alltså inte säga att de kan förutsäga tandlossning förrän vi gjort kliniska studier som visar vilka som får sjukdomen och vilka som inte får det, säger Gunnel Svensäter.
Provtar hundratals patienter
Därför inleds nu kliniska studier med provtagning i tandköttsfickor hos hundratals patienter från specialistkliniker hos Folktandvården i Skåne och i Blekinge. Som jämförelse tittar man på en grupp högrisk- och en grupp lågriskpatienter. Börje Sellergren, professor i biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet, har tagit fram en sensor som förenklar mätningen av gingipain. Denna studie beräknas bli klar under året. Dessutom görs en gedigen analys av alla idag kända inflammationsproteiner.
Hypotesen är att det krävs ett urval av ett tiotal biomarkörer för att kunna få fram ett resultat som visar vilka som kan förutsäga tandlossning, om förekomsten av vissa bakterier kan berätta något om framtiden eller inte.
Podd med Gunnel Svensäter: Vänner och ovänner i munnen
Följer patienter under lång tid
För att kunna validera resultaten krävs fortsatta undersökningar där forskarna fortsätter att följa ett urval av cirka 500 patienter under 3-4 år.
– Nu mäter vi hundratals proteiner. Om vi testar 500 patienter måste vi skala ner och mäta de markörer vi hittat för att det ska vara genomförbart och gå att validera resultatet, säger Gunnel Svensäter.
Allvarlig parodontit, det vill säga att man förlorat en tredjedel av benvävnaden runt en tand, drabbar 7-10 procent av svenskarna. Målet med forskningen på sikt är att kunna hitta riskpatienter på ett tidigt stadium och kunna sätta in hjälp tidigt. Det är också en fråga om var tandvården sätter in sina resurser, menar Gunnel Svensäter.
– Vi behöver satsa mer på dem som verkligen behöver vård, säger Gunnel Svensäter.
Text: MAGNUS JANDO
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet