Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Låga nivåer oxytocin och östrogen inför mens antas släppa fram migränattacker

2021-09-23
porträtt av äldre man med glasögon i sjukhuskorridor.
Lars Edvinssons tidigare forskning har utgjort grund till utveckling av nya läkemedel för migrän i form av så kallade CGRP-hämmare. Något som idag hjälper många patienter med kronisk migrän. Foto: Kennet Ruona

Kvinnor i fertil ålder drabbas i tre gånger så hög grad än män av migrän och den sätter i regel in en eller två dagar före mens. Nu publicerar ett internationellt forskarteam en hypotes om en migränhämmare i reproduktionscykeln.

Nu ska migränforskaren Lars Edvinsson, som tidigare tilldelats the Brain Prize, och hans kollegor testa hypotesen i bland annat djurförsök och även undersöka vilka eventuella genetiska faktorer som kan ha betydelse.

– Det här är ett mycket komplext område eftersom – som tur är – inte alla kvinnor i fertil ålder får migrän vid menstruation. Vår förhoppning är att vi kan få en så bra vetenskaplig förståelse för detta att det kan ligga till grund för nya behandlingar som kan hjälpa de kvinnor som drabbas av migrän månad efter månad i samband med menstruation, säger Lars Edvinsson.

Hormonella aspekter spelar in

En miljard människor drabbas av migrän i varierande grad och  de flesta är kvinnor. Sedan länge har vetenskapen antagit att en betydande orsak till detta har att göra med kvinnors reproduktionscykel och att hormonella aspekter spelar in. Exakt hur är däremot inte helt klarlagt.

Lars Edvinson har tidigare med sin forskning visat hur utsöndring av signalsubstansen CGRP i trigeminusnerven i hjärnan leder till huvudvärk och migrän. Den kunskapen har utgjort grund till utveckling av nya läkemedel för migrän i form av så kallade CGRP-hämmare. Något som idag hjälper många patienter med kronisk migrän, men inte alla.

Migränbromsen orkar inte hålla emot

Den hypotes som forskarna nu presenterar kring kopplingen migrän och kvinnors reproduktionscykel, kretsar kring hur östrogen och oxytocin i kvinnans kropp håller CGRP i schack under den största delen av hennes reproduktiva månadscykel, för att under menstruationen sjunka i nivå – ”migränbromsen” lossar och släpper fram migränattacker.

Lars Edvinsson berättar att det finns ett ganska fast sjukdomsmönster hos migrändrabbade kvinnor i fertil ålder:

– Migränen sätter i regel in en till två dagar innan menstruation. Det är vid denna tidpunkt som hormonerna östrogen och oxytocin sjunker till den lägsta nivån i hormoncykeln och det är den biokemiska signalen som indikerar att kvinnan ska ha menstruation. Frågan är, hur kan man förstå detta hormonfall i förhållande till huvudvärken som inträffar vid just den här tiden?

Enkelt kan forskarnas nya hypotes förklaras enligt följande: Östrogen och oxytocin måste anses fungera som en migränhämmare hos kvinnor i fertil ålder. När östrogen- och oxytocinnivåerna sjunker i samband med den förestående menstruationen kan hormonerna inte hålla den smärtframkallande signalsubstansen CGRP i schack utan migränvärken kommer.

 

Bakgrund:
Neurotransmittorn CGRP – som signalerar smärta till hjärnan – frigörs i den så kallade trigeminusnerven, som ligger i trigeminusområdet i hjärnan. Denna nerv är en sensorisk nerv som ger impulser till huvud och ansikte – och den skiljer sig på från många andra strukturer i hjärnan.

– Detta kunde vi fastlägga när vi studerade trigeminusnerven noggrant för några år sedan: vi upptäckte att blodkärlen i trigeminalsystemet saknar blod-hjärnbarriären. Denna barriär håller de allra flesta kemiska ämnen borta från hjärnan hos människor och andra däggdjur, vilket garanterar en stabil biokemisk miljö i hjärnan. När ett område inte har barriären betyder det att ämnen från blodomloppet kan passera in i hjärnan här. Därför kan östrogen och oxytocin, som cirkulerar i kvinnans blod, komma in i trigeminalsystemet obehindrat – där nervcellerna via speciella receptorer påverkas av de två hormonerna.

Den vetenskapliga artikeln: ”Hormonal influences in migraine — interactions of oestrogen, oxytocin and CGRP”

TEXT: KATRIN STÅHL

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitet