Kategori: Hjärnan och nervsystemet
-
Lindrar symtomen genom rätt bemötande
Ella har skrikit nästan hela natten, rivit sönder sina lakan och den lugnande medicin hon fått har inte haft någon större effekt. När morgonpersonalen kommer in för att hjälpa henne med badrumsbestyren börjar hon slåss…
-
Crafoords vetenskapsluncher i Lund börjar på onsdag
Välkommen till en serie lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning! För vem? Öppet för alla intresserade. Var? På Martas Café, Stadsbiblioteket i Lund. När? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars, april. Hur? Du får ta…
-
All glömska är inte demens – men knappt hälften får rätt diagnos
Idag finns cirka 160 000 personer med demens i Sverige och varje år insjuknar ungefär 25 000. Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder och med en åldrande befolkning kan man förmoda att antalet demenssjuka…
-
Ny tillväxtfaktor tyder på möjliga reparerande effekter vid Parkinsons sjukdom
Forskare har länge sökt efter behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom. Aktuella behandlingar är sedan decennier endast symptomatiska till sin natur, de tillför signalsubstansen dopamin som de döende nervcellerna inte längre kan producera.…
-
Ny behandlingsprincip mot ofrivilliga rörelser vid Parkinsons visar klinisk effekt
Ofrivilliga överrörelser till följd av behandling med levodopa (L-dopa) är ett vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom. Men nu verkar forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet vara en lösning på spåren för…
-
Första generationen äldre med utvecklingsstörning
En stor grupp människor lever idag ett långt liv med någon form av utvecklingsstörning. Nu pågår den första studien någonsin om hur de mår och om behovet av äldreomsorg ser annorlunda ut för den som…
-
Hjärnskador efter fall hos äldre allt vanligare
Som forskare vid Lunds universitet och kliniskt verksam neuropsykolog på Sunderby och Kalix sjukhus ser Lars Jacobsson nu att allt fler äldre drabbas av hjärnskador efter fall. I en del fall kvarstår besvären flera år…
-
Kortkorta nanopinnar bäst för hjärnan
Om elektroder i framtiden ska föras in i mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att ge dem en ”päls” av nanopinnar som gör dem mindre…
-
Gör virusen oss smartare?
Hjärnans uppbyggnad är alltjämt en av vår tids största gåtor. Särskilt den mänskliga hjärnans unika egenskaper väcker förundran. En ny studie från Lunds universitet tyder på att miljontals år gamla virus som nedärvts och etablerat…
-
Kriminellt beteende kan vara tecken på demens
Kriminellt beteende hos äldre kan vara ett första tecken på demenssjukdom eller annan neurodegenerativ sjukdom. Det visar en studie som Madeleine Liljegren, doktorand och hennes handledare Elisabet Englund vid Lunds universitet, gjort tillsammans med amerikanska och australiensiska…
-
Nytt verktyg för rehabilitering vid bland annat stroke och demens
Josephine Durkin och Lisbeth Nilsson. Foto: privat. När Lisbeth Nilsson berättar om sin forskning är det lätt att förundras. Med en elrullstol och lång klinisk erfarenhet lyckas hon hjälpa människor som omgivningen länge sett som…
-
Antibakteriella produkter kan påverka nervceller
Två studier vid Lunds universitet visar att guld- och silvernanopartiklar kan påverka de stamceller som ger upphov till nervceller i hjärnan och i näthinnan. Resultaten visar att nervcellerna är särskilt känsliga under utvecklingsstadiet, men…
-
Minnestest hjälper patienter med svår epilepsi
För patienter med särskilt svår kronisk epilepsi kan en operation i hjärnan vara sista utvägen till ett normalt liv utan svåra anfall. Men ett neurokirurgiskt ingrepp är inte riskfritt, det kan innebära att viktiga funktioner…
-
Höstens nya professorer presenterar sin forskning
En komponent i bröstmjölk för att bekämpa antibiotikaresistens. Organdonation och transplantation. Diabetes, Parkinsons sjukdom, bättre styrning i vården och metoder att studera hjärnans nervceller. Det är några av de forskningsområden som de professorer som installerades…
-
Mot bättre terapier för Parkinsons sjukdom
Per Odin installerades som professor vid Lunds universitet 7 november 2014, och skriver här själv kort om sin forskning: Mitt forskningsintresse har alltsedan slutet av 80-talet kretsat kring Parkinsons sjukdom. Detta är en kroniskt fortskridande sjukdom som…
-
Hjärnans struktur på mikroskopisk skala
Daniel Topgaard installerades som professor vid Lunds universitet 7 november 2014, och skriver här själv kort om sin forskning: Vid fysisk träning förändras och växer musklerna. Dessa förändringar är synliga för blotta ögat och kan mätas…
-
Glasaktigt protein kan ge sämre syn
Långsynthet på grund av ökad ålder kan bero på att proteiner i ögonlinsen omvandlas från en flytande lösning till fast form, ett glasaktigt tillstånd. Det visar forskare från bland annat Lunds universitet i en ny…
-
Allt närmare transplantationer av stamceller
Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har satt forskarna på kurs mot de första stamcellstransplantationerna någonsin hos personer med Parkinsons sjukdom. I en ny studie presenteras nästa generation av transplanterbara dopaminhjärnceller, framtagna från stamceller. Dessa celler…
-
Vi webbsänder Forskningens dag om hjärtstopp
När hjärtat stannar… Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter? LÄNK TILL EFTERSÄNDNINGEN Under Forskningens dag kommer vi att berätta om orsakerna till att…
-
Vad händer i hjärnan efter ett hjärtstopp?
Redan de gamla grekerna och egyptierna insåg värdet av kyla vid behandling av sjuka och hjärnskadade. 3000 år gamla papyrusrullar berättar om hur skallskador behandlades med kalla omslag, och att nedkylning av hela kroppen rekommenderades…
-
Hjärnans känsliga celler skadas av syrebrist
Att hjärnceller dör vid ett alltför långvarigt hjärtstopp är något som patologen Elisabet Englund känner väl till. Nervcellsdöden kan försiggå på mer än ett sätt, och kan inträffa inte bara under utan även efter hjärtstoppet.…
-
Enkla blodprov kan bidra till säkrare beslut efter hjärtstopp
Prognoser som handlar om liv eller död måste baseras på flera oberoende metoder för maximal säkerhet. Analyser av biomarkörer i enkla blodprov eller andra kroppsvätskor, kan bidra med värdefull information till en säkrare och snabbare…
-
Hur vet läkarna vem som kommer att vakna?
För de patienter som vaknar inom de första två dygnen efter ett hjärtstopp är prognosen god. De flesta kan så småningom gå tillbaka till ett normalt liv, även om minnessvårigheter förekommer. Men de som inte vaknar efter kylbehandling, hur går…
-
Ny metod att mäta hjärnans aktivitet efter ett hjärtstopp
Att mäta hjärnans elektriska aktivitet (EEG ) är en viktig pusselbit som tillsammans med andra bedömningsmetoder bidrar till en säkrare prognos efter ett plötsligt hjärtstopp. Forskare i Lund har utvecklat en förenklad metod för övervakning…