Kategori: Hälsa och livsstil
-
Den sociala måltiden
Ur ett näringsperspektiv uppfattas många av oss som irrationella konsumenter som äter ohälsosamt för att vi inte förstår bättre och därför behöver utbildas. Men matetnologen Håkan Jönsson motsätter sig detta och menar att måltiden har…
-
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år. Sölve Elmståhl leder…
-
Ny syn på livets goda gav färre kilon
Trots en livslång kärlek till god mat, choklad och semlor har Kabuki Iwanaga klarat att lägga om sin kost. Kroppen har tackat för tappade kilon med bättre blodsocker, kolesterol och blodtryck. Själv tackar han det…
-
Ny teknologi kan göra hälsokontroller enklare och mer lättillgängliga
Konventionella hälsokontroller kan ibland vara både tidskrävande och innehålla moment som kräver kroppskontakt mellan läkare och patient. Nu har forskare utvärderat en testbädd med icke-invasiva mätmetoder i Malmöstadsdelen Lindängen. Ett steg på vägen för att…
-
Nytt grepp för att förbättra hälsan i utsatta områden
Socialt stöd och delaktighet är avgörande faktorer för att förbättra hälsan hos befolkningen i socialt utsatta områden. Det visar en ny avhandling som utvärderat aktiviteter inom ett hälsofrämjande forskningsprogram i Malmöstadsdelen Lindängen. Forskningsprogrammet Jämlik hälsa –…
-
Podd: Att äta hållbart ökar chansen till långt liv
Vetenskap & hälsa · Hållbar diet ökar chansen till långt liv De som äter mycket fullkorn, baljväxter och nötter – alltså har matvanor som följer den planetära hälsodieten – minskar sin risk för att…
-
En kost rik på fett och socker försämrade minnet hos möss – men inte för gott
Maten vi äter påverkar inte bara kroppen utan även knoppen. Forskare vid Lunds universitet strävar efter att förstå hur en kost med mycket fett och socker påverkar minnesförmågor i samband med övervikt och typ 2-diabetes.…
-
Bättre metoder behövs för att förstå sockrets effekter på kroppen
Mindre än tio procent av energin från mat bör komma från tillsatt socker, enligt nuvarande nordiska näringsrekommendationer. För vuxna motsvarar det ungefär 50 till 75 gram tillsatt socker per dag och en burk läsk innehåller…
-
Ny modell ska underlätta hälsofrämjande samtal om barns övervikt
Övervikt hos barn går att förebygga, och ju tidigare man börjar desto bättre. Det visar Mariette Derwig i sitt avhandlingsarbete i vilket hon utvecklat en samtalsmodell att använda inom barnhälsovården för att förebygga övervikt och…
-
Brödstudie undersöker genernas betydelse för att bryta ner mat
Det finns mycket forskning om vilken kost som minskar risken för typ 2-diabetes, men det behövs mer kunskap om hur våra gener påverkar vår förmåga att bryta ner mat. Nu ger en ny studie som…
-
Cancer, hopp och att våga leva
Att vara hoppfull, att ta hjälp av varandra och att låta livet vara föränderligt. Det är aktiva handlingar som kan hjälpa människor att finna trygghet vid svår sjukdom som cancer. Det menar Ulrika Sandén som…
-
Podd: Vår personlighet och distansarbetet
Vetenskap & hälsa · Personlighetens betydelse vid distansarbete Personlighet och familjesituation avgör hur vi mår och presterar på hemmakontoret. I den omvälvande början av pandemin gick extroverta personer på högvarv – men nu samvetsgrannhet seglat…
-
Hållbar kost för människa och planet
Vår livsmedelsproduktion och konsumtion är drivande krafter för ökade utsläpp av växthusgaser och påverkar även vår hälsa och risk för dödlighet. Förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer är hög och ökar stadigt. Forskare från Lunds…
-
Bättre förståelse för blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes
När Emelia Mellergård blev varse att väldigt många patienter med typ 2-diabetes inte uppnådde sina behandlingsmål ville hon veta mer om varför. I sin doktorsavhandling har hon undersökt psykologin bakom god blodsockerkontroll. – Att uppnå…
-
Antal syskon kan kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdomar
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare…
-
Tidning: Så påverkar munnen din hälsa
Vad kan spottet avslöja om munhälsan? Vilka risk- och friskfaktorer kan hjälpa oss i kampen mot karies? Tandimplantat är ofta tillverkade av titan eller rostfritt stål, men tänk om det gick att använda metaller som…
-
Med invånarna som brobyggare
Invånarnas egna frågor och behov blev ingången till en medborgarbaserad forskningscirkel om kost och munhälsa i stadsdelen Lindängen i Malmö. Engagemanget blev stort och träffarna ledde bland annat fram till en broschyr på arabiska om…
-
Tandreglering, smärta och livskvalitet
Hur påverkas ungdomars livskvalitet under tandreglering och efter det att tandställningen plockats bort? Och hur kan man förebygga vanligt förekommande bieffekter som karies under behandlingen? Vetenskap & hälsa har träffat forskare från Malmö universitet som…
-
Tonsillernas gerillakrig mot HPV
Humant papillomvirus (HPV) är världens vanligaste sexuellt överförda infektion. Runt 90 procent av alla HPV-infektioner läker ut av sig själv, men det finns några få HPV-typer som i sällsynta fall inte läker ut och som…
-
Forskning som rör oss alla
Munhälsan har betydelse, inte bara för livskvaliteten och vårt sociala liv – forskning visar att den även spelar roll för resten av kroppen. I det här numret kommer vi att dyka ned i forskning som rör…
-
10 år efter fetma-operationen: Hur blev livet?
I en ny studie från Lunds och Göteborgs universitet har patienter intervjuats om deras upplevelser 10 år efter att ha genomgått fetmakirurgi. Sammanfattningsvis kan sägas att effekten på ätandet håller i sig medan andra problem,…
-
Integrerad återhämtning under arbetsdagen – gör det skillnad?
Lina Ejlertsson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, menar att det finns en klassisk bild av att jobba och mäta hälsa på arbetsplatser genom sjukskrivningstal, produktion och effektivitet. – Oftast sätter man in rehabiliterande insatser…
-
Genteknik väcker etiska frågor
Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. Sedan urminnes tider…
-
Podd: Genvägar till bättre hälsa
Vetenskap & hälsa · Genvägar till bättre hälsa I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris. I det här poddavsnittet får du möjlighet att på ett enkelt sätt förstå mer om dina gener, hur gentekniken…
-
Matdagböckerna ger svar på forskarnas frågor
Mat kan göra oss sjuka och den kan göra oss friska. – Dagens kostrekommendationer är för allmänna. Idealet hade varit att man utifrån ett blodprov vid födseln fick veta vilken diet som är bäst för…