Kategori: Diabetes
-
Kost och diabetes – vad är bäst att äta och varför?
Frågan är intressant inte bara för diabetiker utan för alla som vill veta mer om hur man kan påverka sin hälsa genom den mat man äter. Den 6 april anordnades en kostdebatt för allmänheten på…
-
DEBATT om kost och diabetes i Malmö den 6 april
Foto: Dreamstime Kostdebatt – vad är bäst att äta och varför? Debatten om kost för diabetiker är intensiv, men vem har de bästa vetenskapliga argumenten? En kostdebatt arrangeras den 6 april 2011 av Lunds universitets…
-
Nya professorer presenterar sin forskning
Sjukdomsmekanismer bakom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och demens, udda arbetstider och hälsobesvär, avbildning av blodflöden och säkra tekniker för behandling av svårt skadade. Det är några av de forskningsområden som de professorer som installeras 18 mars 2011 arbetar med. De berättar själva…
-
Marju Orho-Melander: Gener och diet i samspel
Genetiska faktorer har stor betydelse för vanliga folksjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Gener förklarar dock bara en del av dessa sjukdomar, och till exempel förändringar i kost och fysisk aktivitet ligger bakom den…
-
Paul Franks: Gener, livsstil och diabetes
Uppskattningsvis 300 miljoner människor runt om i världen lider av typ 2-diabetes. Sjukdomen är vanligast bland vuxna, men under senare år diagnostiseras den allt oftare även bland barn och ungdomar. Kroppens oförmåga att producera tillräckligt…
-
Nyupptäckt genvariant ökar risk för typ 2-diabetes
Forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter har upptäckt att hälften av den europeiska befolkningen bär på en genvariant som ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genvarianten styr cellernas bränsletillverkning. – Vi har inte bara identifierat…
-
Kollisionen mellan gener och livsstil
Typ 2 diabetes är idag den snabbast växande sjukdomen i världen. Orsaken är att vi lever på ett sätt som vi inte är biologiskt anpassade för. Den största ökningen av diabetes sker i länder där…
-
Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott
…i många fall redan innan patienten fått sin diagnos. Ögonförändringarna har också en tydlig koppling till högt blodtryck. Nya rön tyder dessutom på att näthinnans nervdel, och därmed funktion, påverkas ännu tidigare, innan kärlskadorna blir…
-
Lund adopterar kromosom 19 i projektet HUPO
Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel. Lunds universitet…
-
Varför slipper en del diabetiker komplikationerna?
Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret. – Majoriteten av alla diabetiker får…
-
En störning i cellens kraftverk ökar diabetesrisken
I tätt samarbete har flera forskargrupper kartlagt hela vägen från en vanlig genetisk riskvariant för diabetes till en molekylär förståelse för exakt vad som felar i insulincellens mitokondrie. Denna variant av genen gör att kapaciteten…
-
Nationella riktlinjer för att förebygga sjukdom
Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom. Nu pågår ett intensivt arbete inom Region…
-
Inleder studie av irakiers diabetes
Studier visar att typ-2 diabetes är 2-3 gånger högre bland utomeuropeiska invandrare än bland icke invandrade svenskar. Efter nyår startar ett nytt forskningsprojekt som belyser betydelsen av etnisk bakgrund och könstillhörighet för utvecklingen av typ-2…
-
Varför bara vaccin mot GAD-antikroppar?
Antikroppar mot insulincellerna signalerar att de är under attack av immunsystemet och att risken för typ 1 diabetes ökar. GAD-vaccinet syftar till att skydda cellerna men varför bygger vaccinet då bara på en antikropp? Åke…
-
Mozhgan Dorkhan: Nyfikenheten och forskningen
I sin doktorsavhandling citerar hon Nalle Puh som säger: ”Ju mer jag tänker, desto mer inser jag att det inte finns något faktiskt svar.” Mozhgan Dorkhans drivkraft är nyfikenhet. Hon vill ha svar. – Ja,…
-
Efterlysning – släktingar till personer med typ 1 diabetes
Nu startar TrialNet-studier i Sverige med början i Skåne. TrialNet är ett internationellt nätverk av forskare som undersöker möjligheterna att förhindra, fördröja och vända utvecklingen av typ 1-diabetes. TrialNet-nätverket består av forskningscentra, för närvarande 18…
-
Äldre patienter med hjärtinfarkt får inte rätt eftervård
Också äldre än 80 år som drabbas av hjärtinfarkt tjänar på blodfettssänkande behandling. En genomgång av knappt 15 000 svenska patienter visar att dödligheten nästan hade halverats om de hade fått rätt medicin. Äldre som…
-
Manipulerad sårläkning räddar diabetesfötter?
Har han lösningen för patienter med illaluktande svårskötta diabetesfotsår? Patrik Velander vid Skånes universitetssjukhus, har i arbetet med sin doktorsavhandling lyckats med genterapi få svårläkta diabetessår att läka hos grisar. – Jag har i forskningen studerat…
-
Gener avslöjar risk för diabetiska ögonskador
Forskare på Lunds universitets Diabetescenter har upptäckt en genvariant som reducerar risken för ögonskador vid typ 1 diabetes med 70 procent, i vart fall under de första 15 åren med sjukdomen. Fyndet är i…
-
Syrgasbehandling läker kroniska fotsår hos diabetiker
Kroniska fotsår är en vanlig komplikation till diabetes. Nu visar en kommande avhandling att syrgasbehandling förbättrar läkningen. I Sverige tvingas omkring 700 personer om året genomgå underbensamputation som en följd av dålig sårläkning och allvarliga…
-
I väntan på diabetesvaccinets effekt
– Jag har så länge drömt om att ha något att erbjuda istället för att enbart maktlös vänta på att barnen ska insjukna säger Helena Larsson som leder försöket att vaccinera högriskbarn för typ 1…
-
Nils Wierup: Riktig rivstart med den femte cellen
Redan som doktorand gjorde han en betydelsefull upptäckt när han identifierade ghrelinceller i bukspottkörtelns öar. Fyra hormonproducerande celler i öarna var redan kända, bland dem insulincellerna. Ghrelincellen blev den femte. – I vår värld är…
-
Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
Tidiga förändringar i blodkärl hos barn med typ I diabetes kan leda till hjärtbesvär senare i livet. Nu försöker forskare i Lund och Malmö förstå mekanismen bakom detta för att göra det möjligt att hitta…

