Intern kategori: sus
-
Genterapi gav goda resultat för patienter med blödarsjuka
I januari 2020 gavs den första behandlingen med genterapi mot hemofili på Skånes universitetssjukhus inom ramarna för en internationell studie. Resultaten är så här långt enbart positiva och samtliga patienter har svarat på behandlingen. Nu…
-
”Att känna sig vanlig – det är en mäktig känsla!”
– Det är en enorm frihetskänsla, så sammanfattar Niclas Nilsson de senaste tre och ett halvt åren som har gått sedan han genomgick en genterapibehandling mot svår blödarsjuka som han levt med sedan födseln. Han…
-
Därför kan barn behöva lära sig leva med långvarig smärta
Runt 25 procent av alla barn lider av långvarig smärta. För några blir livet extra jobbigt med en nedåtgående spiral av nedstämdhet, isolering och samsjuklighet. Nu pågår en studie vid Lunds universitet för att bland…
-
Långt och friskt liv ända till slutet
Alla vill vi väl leva länge, men vara friska ända till slutet. Men är det ens möjligt att bli riktigt gammal utan att bli sjuk? Olle Melander planerar själv att bli 85 år. Och han…
-
Här brister åderförfettningsplacket
En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat…
-
Sätt mer fokus på diabeteshanden
Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. I sin avhandling som läggs fram vid Lunds universitet har Mattias Rydberg kartlagt diabeteshanden. – Det finns stor anledning både för dem…
-
Huntingtons sjukdom – jakten på ett botemedel
Huntingtons sjukdom är en ärftlig, genetisk och dödlig hjärnsjukdom. Det finns inget botemedel eller någon sjukdomsbromsande behandling att erbjuda de patienter som drabbas idag. Nervceller i hjärnan dör. Åsa Petersén och hennes team vid Lunds…
-
Så tar du hand om ditt hjärta
Ökat stillasittande sliter hårt på våra hjärtan. Samtidigt har hjärtat en fantastisk förmåga att återhämta sig. Att röra sig lite mer och äta lite bättre kan göra stor skillnad för vår pump i längden. Läs…
-
Akut stress kan få hjärtat att brista
Att få ett dödsbud, att bli rånad eller att kamma hem en storvinst på lotto – tre exempel på akut stress som kan orsaka…
-
Ditt ätmönster i en droppe blod
Ett blodprov som avslöjar vad du brukar äta och som leder till kostråd speciellt anpassade för dig. Ny forskning tyder på att det kan vara möjligt och skulle kunna minska din risk för typ 2-diabetes…
-
Träning i grupp minskar risk för ny infarkt
Risken för att få en andra hjärtinfarkt är hög, särskilt under året efter den första infarkten. Men Sverige ligger i toppklass i världen när det gäller sekundärprevention. En behandlingsform som har visat sig särskilt effektiv…
-
Spårar sömnproblemens rötter
På Klinisk neurofysiologi utreds varför det är näst intill omöjligt för vissa att somna i vanlig tid, eller vad kronisk övertrötthet på dagen beror på. Men många har sömnbesvär och allt ska inte mätas och…
-
Många med störd sömn kan få god hjälp
Ytlig och upphackad nattsömn, förskjuten dygnsrytm eller narkolepsi kan få livet att krascha. Men om man hittar rötterna till sömnstörningen så finns det numera effektiva behandlingar. För att må bra behöver vuxna sova mellan sex…
-
Dämpat immunsvar kan minska hjärtskadan
Vid en hjärtinfarkt utlöses ett immunsvar som orsakar inflammation i hjärtat. Tyvärr orsakar inflammationen ännu större hjärtskada. Nu har forskare lyckats dämpa immunsvaret och förbättra hjärtats funktion i experimentella hjärtinfarktstudier. En hjärtinfarkt orsakas av en…
-
Proteinet som lagar kärlväggar – och förebygger hjärtinfarkt
Dagens behandlingar för att minska risken för återfall i hjärtinfarkt fokuserar på att behandla riskfaktorer för kärlskador. Men tänk om det också gick att reparera dem. Forskarna har hittat ett kroppseget protein som kan just…
-
Mörkrets hormon melatonin lägger locket på
Läkemedel med melatonin har de senaste 15 åren blivit vanliga för att till exempel behandla sömnproblem. Men samtidigt visar forskning att det finns ett samband mellan melatoninnivåer i kroppen och typ-2 diabetes. Så vad vet…
-
Hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen?
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden…
-
Podd: Måste det göra ont att bli äldre?
Vetenskap & hälsa · Måste det göra ont att bli äldre? Smärta hör till åldrandets vedermödor – eller? Men hur det än är med det – och det ska vi få svar på i podden…
-
Ny studie ifrågasätter visad effekt vid artrosbehandlingar
Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring…
-
Kognitiv förmåga relaterat till gångförmåga
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus…
-
Föreläsningar om stroke 9 maj
I samband med den Internationella Strokedagen 9 maj hålls föreläsningar om stroke på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den som vill kan också passa på att mäta sitt blodtryck. När och var? Tisdagen 9 maj 2023,…
-
Epigenetiken och genetiken ger nya svar på hur diabetesvården kan individanpassas
Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra…
-
Tragisk förlust av patient ledde till ny forskning
Tvåårige Arvid ska snart genomgå sin tredje hjärtoperation. Denna gång blir ingreppet både säkrare och snabbare, tack vare en ny simuleringsmetod som forskare utvecklat för hjärtsjuka barn. Det är måndag eftermiddag på avdelning 67 på…
-
Även rehabiliteringen behöver vara skräddarsydd
Hur kan rehabiliteringen efter bröstcancer skräddarsys utifrån patientens behov? Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent på Lunds universitet, forskar om detta och har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering.…
-
Modifierade antikroppar mot SARS-CoV-2 bättre på att vinka till sig immunceller
Går det att förbättra antikropparna som kroppen tillverkar för att bekämpa SARS-CoV2? I en studie som letts av forskare från Lunds universitet, har man undersökt detta genom att designa om antikroppar och kombinera dem mot…