Intern kategori: medfak
-
Nanopartiklar kommer lastade – med läkemedel till hjärnan
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder. Metoden har testats på möss…
-
Hur finner vi tid för fysisk aktivitet i vardagslivet?
Undrar du också hur du ska få till fysisk aktivitet i ditt vardagsliv? Varför inte lyssna på en inspirationsföreläsning där neuroforskaren Martina Svensson berättar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsa. Du får också veta mer…
-
Hjälp behövs redan innan minnet sviktar
Kognitiva sjukdomar är samlingsnamnet på en mängd sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt där Alzheimers sjukdom är vanligast. Vid Lunds universitet forskar professor Oskar Hansson och hans kollegor för…
-
All kraft på att bekämpa barncancer
Utanför de olika intagningsrummen på barnonkologen avdelning 64, hänger inplastade namnskyltar med regnbågar, enhörningar och traktorer som de unga patienterna själva har gjort. Hit kommer varje år runt 60 nyinsjuknade barn i cancer från södra…
-
Suicidrisk kvarstår under lång tid
Varje år tar cirka 1 500 personer livet av sig i Sverige. Den största riskfaktorn för suicid är att personen tidigare försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen. I en ny studie från…
-
Allergier hos personer med typ 1-diabetes spåras med världsledande utredningar
Allt fler patienter med typ 1-diabetes söker vård på Skånes universitetssjukhus sedan de drabbats av eksem och klåda efter att ha använt glukossensorer och insulinpumpar som sitter fästa på huden. Tack vare avancerade kontaktallergiutredningar kan…
-
TIDNING: Genvägar till ett bättre liv
Går det att laga hjärnan med friska gener? Finns det bot mot dödliga ärftliga muskelsjukdomar? Kan vi påverka våra gener genom vad vi äter och hur vi motionerar – och kommer det i framtiden vara…
-
Så kan gentekniken påverka vår hälsa
Redan i juni 2000, då ett första ”utkast” av människans arvsmassa,det så kallade genomet, hade presenterats, höll USA:s dåvarande president Bill Clinton ett tal där han framhöll de enorma möjligheter som den nyvunna kunskapen öppnade…
-
Genteknik väcker etiska frågor
Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. Sedan urminnes tider…
-
Virus som fiffig transportör vid genbehandling
Modern genteknik som till exempel gensaxen Crispr kan användas för att väldigt noga redigera i gener som uttrycks felaktigt och därför ger upphov till sjukdom. Men hur fungerar genterapi och kan man använda tekniken som…
-
Så vill de genskjuta virus
Vetenskap & hälsa har frågat fyra virusforskare, alla verksamma vid Lunds universitet och initiativtagare till ett viruscentrum, hur de med sin forskning vill bidra till en bättre förståelse för hur olika virus smittar och leder…
-
Epigenetik – så påverkar genernas dirigenter vår hälsa
Tänk dig att dina gener är tangenterna på ett piano. Beroende på vad du äter och hur du lever så kan du få pianot att låta vackert eller falskt. Det vackra är hälsosamt och det…
-
Skräddarsydda celler som fixar insulinet
Vid typ 2-diabetes fungerar inte kroppens ämnesomsättning ordentligt. En av orsakerna är störd insulinfrisättning på grund av genetiska ”fel” i betacellen. Forskarna tror att man i framtiden med hjälp av gensaxen Crispr kommer att kunna…
-
En av tio tar upp dubbelt så mycket kemikalier genom huden
Vi exponeras ständigt för olika typer av kemikalier runt omkring oss genom till exempel luftföreningar, solkrämer och konserveringsmedel. Men medan vissa blir sjuka, klarar sig andra hela livet utan problem. En av anledningarna är våra…
-
Glutenfritt eller snälla bakterier?
Kan glutenfri kost under de första levnadsåren förhindra att barn utvecklar celiaki? Eller kan probiotika hejda immunförsvarets reaktion mot gluten? Det försöker forskarna få svar på. Celiaki är en reaktion från immunförsvaret mot proteinet gluten…
-
”Kapslarna har blivit en del av morgonrutinen”
Love har varit med i PreCiSe-studien sedan han föddes och får dricka en ”shot” varje morgon som kan innehålla probiotika. Eller inte. Det får de inte veta förrän studien är avslutad. – Klart jag är…
-
”Krävs tålamod och god analytisk förmåga”
Gensekvenseringen har revolutionerat den medicinska forskningen och nu går det att få fram information om drygt tre miljarder baspar – som är byggstenarna för våra 20 000 gener – samtidigt. Men den tekniska utvecklingen innebär även…
-
Gentester – irrvägar eller genvägar?
Släktskap, sjukdomsrisk, vad man ska äta för att må bra: våra gener sägs innehålla många olika svar. I dag finns privata aktörer som erbjuder gentester, men hur tillförlitliga är de egentligen? Och hur använder sjukvården…
-
Avslöjar anlag för blodpropp
Ny teknik inom den genetiska forskningen har gjort det möjligt att kartlägga och analysera arvsmassa billigare och snabbare. Ärftliga sjukdomar kan påverkas med skräddarsydda behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Bengt Zöller, distriktsläkare och professor i allmänmedicin…
-
Finns det bot för dödliga muskelsjukdomar hos barn?
Vi har över 600 skelettmuskler som kan drabbas av flera hundra olika sjukdomar. En del muskelsjukdomar är ärftliga och ganska ovanliga, så kallade muskeldystrofier, som oftast drabbar små barn och nyfödda. Lundaforskaren Kinga Gawlik söker…
-
Blodsjukdomar intressanta för genterapi
Blodsjukdomar är intressanta kandidater för genterapi eftersom blodet enkelt kan plockas ut och modifieras utanför kroppen, och därefter sättas tillbaka. Varje år föds barn i Sverige med ärftliga blodsjukdomar som blödarsjuka, anemi och immunbristsjukdomar. Genetiska…
-
Fakta epigenetik
Epigenetik betyder ”ovanpå genetiken” och handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Epigenetiska modifieringar handlar istället om hur DNA:t läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som…
-
Så funkar stamceller
En stamcell är en outvecklad, det vill säga icke-specialiserad, cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv, och därmed fortsätta vara stamcell, men som också kan utvecklas till alla specialiserade celler som finns…
-
Fakta NGS, next generation sequencing
Next generation sequencing, NGS, är en metod som gör det möjligt att mycket snabbt kunna sekvensera stora mängder DNA. Med sekvensera menas att bestämma den genetiska koden, att ta reda på ordningen av ”bokstäverna” (nukleotiderna)…
-
Fakta genterapi
Genterapi är en behandlingsform som kan användas för behandling av vissa sjukdomar som har sitt ursprung i genetiska defekter. Behandlingen går ut på att byta ut eller reparera gener för att återställa normal funktion. För…