Vetenskap & Hälsa

Immigranter vårdades oftare för hjärtsvikt

2012-12-19

Immigranter från bl.a. Finland, f.d. Jugoslavien och Ungern vårdas oftare på sjukhus för hjärtsvikt än infödda svenskar. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet med fokus på hjärtsvikt bland storstadsinvånare.

Yan Borné har undersökt om andelen storstadsbor som vårdas på sjukhus för hjärtsvikt kan kopplas till immigration, livsstil samt socioekonomiska och biologiska förutsättningar.

Avhandlingen består av en rad observationsstudier där registerdata och befolkningsstudier med anknytning till Malmö, bl.a. Malmö Kost Cancer, har använts.

– Tidigare har liknande forskning gjorts med fokus på hjärt-kärlsjukdomar. Det är nu första gången som hjärtsvikt undersökts på samma vis, förklarar Yan Borné, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Invånare följdes upp under 17 års tid

I den första studien jämfördes risk för hjärtsvikt som kräver sjukhusvård mellan invandrare från olika länder och svenskfödda. Generellt sätt noterades en högre risk för invandrare från länder med hög medelinkomst per capita, och den största riskökningen noterades för invandrare från Finland, f.d. Jugoslavien och Ungern.

Skillnaderna kunde inte förklaras av ålder, kön, civilstånd, årsinkomst och boendeform, som är tidigare kända som i sig oberoende riskfaktorer för hjärtsvikt.

Studien inkluderade samtliga Malmöbor i åldern 40-89 år utan tidigare hjärtinfarkt eller hjärtsvikt år 1990 (ca 115 000 personer), och en uppföljning av dessa under de följande 17 åren.

Det skiftar över tid vilka etniciteter och nationaliteter som dominerar bland immigranterna – hur påverkar det resultaten i framtida studier av samma slag?

– Förmodligen kommer resultaten att se annorlunda ut. De nationaliteter som dominerar bland immigranter som bosätter sig i Malmö har delvis ändrats över tid. Till exempel återfinns nu Irak och Danmark bland de länder som ligger i topp, berättar Yan Borné.

Förfinade mätmetoder gav utslag

Även avhandlingens nästföljande studie visar på en förhöjd risk bland vissa immigranter. Denna studie var mindre och annorlunda upplagd, bl.a. togs här även hänsyn till blodtryck, bukomfång och olika livsstilsfaktorer som t.ex. rökning och motion. Här konstaterades 37 procent högre risk för sjukhusvård pga. hjärtsvikt bland de invandrare som hade stort bukomfång.

Yan Borné har också undersökt samband mellan sjukhusvård för hjärtsvikt och olika kroppsmått. En rad olika mått, inklusive body mass index (BMI), kombinerades på olika vis, och för samtliga mätmodeller noterades ökad risk, både bland immigranter och personer födda i Sverige.

– Studien visar att endast BMI ger ett alltför grovt mått. Eftersom det kan ha betydelse var på kroppen fettet sitter, behövs fler mått. Det är viktigt att hälso- och sjukvården tar hänsyn till detta, anser Bo Hedblad, professor i kardiovaskulär epidemiologi och handledare till Yan Borné.

Ytterligare studier krävs för att fastställa orsakssamband i avhandlingens studier. Potentiella orsaker kan vara både genetiska och förvärvade (t.ex. ändrad livsstil).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Foto: Privat

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, Kliniska vetenskaper, Malmö, 17 december 2012