Vetenskap & Hälsa

Hon vill vässa behandling vid blodförgiftning

2014-05-16

Med bättre diagnostik och mer individanpassade behandlingar vid sepsis (blodförgiftning) skulle sannolikt fler personer kunna överleva än idag. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

I avhandlingen testas diagnosmöjligheter och ett antal biomarkörer vid framför allt sepsis men även vid andra svåra infektioner. Syftet har varit att öka förståelsen för hur immunförsvaret reagerar vid sepsis och därigenom förhoppningsvis i framtiden kunna utveckla och förbättra både diagnos och behandling.

– Diagnoskriterierna vid sepsis är vaga och behandlingen blir därför också ganska likartad oavsett patient, förklarar Helena Janols, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och Skånes universitetssjukhus.

Efterföljande infektion kan vara kritisk

Vårt immunförsvar reagerar olika beroende på vilken typ av mikroorganismer som vi utsätts för. Reaktionen påverkar i sin tur symtom och andra kliniska fynd utifrån vilka läkare ställer diagnos och beslutar om behandling.

Dödligheten vid svår sepsis och septisk chock är fortfarande hög och majoriteten av patienterna som avlider i sepsis gör det på grund av sekundära infektioner vilka uppkommer till följd av att sepsis hos dessa patienter undertrycker immunförsvaret.

– Genom att hitta patienterna med nedsatt immunförsvar med hjälp av utvalda biomarkörer skulle man kunna ge läkemedel som stimulerar immunförsvaret. Det är befintliga läkemedel som används vid vissa typer av cancerbehandling men som har potential att hjälpa sepsispatienter att överleva och att bli friska snabbare än idag, berättar Helena Janols.

Stora personskillnader

I sin avhandling har hon bl.a. undersökt hur det aktiverande respektive hämmande immunförsvaret uppträder vid sepsis. Resultaten visar att värdefull information om infektionen kan erhållas genom att studera specifika biomarkörer som kan visa om immunförsvaret är undertryckt eller stimulerat. Uttrycket av de studerade biomarkörerna varierade dock kraftigt, både inom och mellan personerna. Avhandlingens studier visar därför mer på tendenser än entydiga resultat:

– Den initiala målsättningen var att hitta markörer för olika infektionstyper och att ta fram en prototyp. Men det visade sig vara svårare än vi trodde eftersom immunförsvaret är väldigt individuellt utformat. Arvsanlag, ålder, tidpunkt för vårdsökandet, medicinering m.m. påverkar tillsammans med typen av virus eller bakterie hur immunförsvaret uppträder. Det behövs därför mer forskning, förklarar Helena Janols.

Genom att kliniskt använda sådana biomarkörer skulle även befintlig behandling av sepsis (som sker med bl.a. vätska, syrgas och antibiotika) kunna individanpassas och på så vis fungera effektivare, menar Helena Janols.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 15 maj 2014