I en studie på uppdrag från Folkhälsomyndigheten konstaterar forskare på Malmö universitet, att frågor kring elevers sexuella hälsa och rättigheter ofta hänger på vissa individers engagemang ifall frågorna ska tas på allvar.

– Det är frågor som många tycker är viktiga, men som av olika anledningar inte prioriteras i större utsträckning. Oftast tas det upp först i samband med att något inträffar. Det finns med andra ord inget riktigt strukturellt arbete på skolorna med frågor som rör sex- och relationsfrågor, könsnormer och jämlikhetsfrågor, säger Anna Arvidsson som är forskare vid institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet.

Anna Arvidsson och hennes forskarkollega Malin Lindroth har tillsammans med Anette Grander (RFSU Malmö) intervjuat 33 personer (skolsköterskor, kuratorer, rektorer eller chefer för elevhälsan) på 14 skolor i landet som jobbar i och med elevhälsoteam. Arbetet ledde fram till studien ”Elevhälsoteams reflektioner över deras arbete med Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR): viktigt men försummat”.

– Vi har försökt att täcka in så stora delar som möjligt av landet i studien. Och framför allt riktat in oss på personal som jobbar med elever i årskurserna sex till nio, säger Anna Arvidsson.

Brist på vägledning

I Socialstyrelsens riktlinjer framgår att elevhälsoteamen kan jobba med dessa frågor, men däremot inget om att de ska. Så det är endast en rekommendation.

– Det är slående hur mycket det handlar om individens eget intresse och engagemang. Att det är så stor variation hur mycket man jobbar med dessa frågor. Att det inte är jämlikt. Någon kunde säga att ”… om jag slutar på den när skolan så kommer det här arbetet att falla”.

En av slutsatserna i studien är att det råder brist på vägledning och samarbete. Att det är oklara roller för vad elevhälsoteamen ska göra och hur samarbetena med lärarna ska se ut.

– Det blir mycket upp till varje skolsköterska eller kurator hur man ska jobba med frågorna. Och då blir det nedprioriterat av vissa som anser att de inte har tiden eller kunskapen som krävs.

Men det framkom även en del ljusglimtar i studien.

– I samtalen kunde någon säga: ”Men vänta nu, vi jobbar ju faktiskt redan med dessa frågor indirekt genom våra trygghetsgrupper” som handlar om psykosociala problem och kränkningar och värderingar”. Så ibland förekom arbetet fast det var inbäddat i andra sammanhang.

Ny läroplan kan göra skillnad

Enligt Anna Arvidsson har man ändrat i den nya läroplanen i sex- och samlevnadsundervisningen, så det nu heter ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Så när man pratar om dessa frågor ska samtliga aspekter implementeras i undervisningen.

– Vissa av dem vi intervjuade sa att de såg fram emot den här nya läroplanen, med förhoppningen att dessa frågor tydligare skulle integreras i fler skolämnen.

RFSU, som varit delaktiga i studien, kommer att använda sig av Folkhälsomyndighetens rapport som underlag för hur man bättre ska kunna stötta elevhälsan.

Länk till vetenskaplig studie: School health-care team members’ reflections of their promotion of sexualand reproductive health and rights (SRHR): Important but neglected

Text: MAGNUS ERLANDSSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet