Fastlåsta fingrar, så kallat triggerfinger, är vanligare hos personer med diabetes än i övriga befolkningen. En studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att risken att drabbas ökar om man har ett svängande blodsocker.
Triggerfinger innebär att ett eller flera av fingrarna, ofta ringfingret eller tummen, hamnar i en böjd position som är svårt att räta ut. Det beror på att senorna, som böjer fingret, och dess bindvävshölje förtjockas, vilket medför att fingret fastnar i ett böjt läge in mot handen. Ett besvärligt och smärtsamt tillstånd, som ofta kan behandlas med kortisoninjektioner, men som ibland kräver operation.
– På handkirurgiska mottagningen har vi sedan länge noterat att människor med diabetes, både typ 1 och typ 2, oftare än andra drabbas av triggerfinger. Över 20 procent av dem vi opererar för detta tillstånd är patienter som har eller kommer att utveckla diabetes, säger Mattias Rydberg, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus samt försteförfattare bakom studien som publicerats i Diabetes Care.
För att undersöka om ett svängande blodsocker, så kallat dysreglerat blodsocker, ökar risken för triggerfinger utgick forskarna från två register: Region Skånes vårddatabas där alla diagnoser sätts, och det nationella diabetesregistret. Mellan 1-1,5 procent av befolkningen drabbas av triggerfinger, men diagnosen förekommer hos upp till 10-15 procent bland de som har diabetes, och fenomenet är allra högst i gruppen med typ 1-diabetes.
Blodsocker avgörande faktor för triggerfinger
Studien stärker bilden av att blodsockret är en avgörande faktor för den ökade risken att drabbas av triggerfinger. Ett högt blodsocker ökade risken att drabbas av triggerfinger hos såväl män som kvinnor, både i gruppen med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Blodsockret mäts i HbA1C, även kallat långtidsblodsocker, och ett reglerat sådant ligger under 48. Gruppen män med sämst reglerat blodsocker (HbA1C > 64) hade upp till 5 gånger så hög risk att drabbas jämfört med män med ett välreglerat (HbA1< 48) blodsocker.
– Vi kan dock inte säkert veta om någon av grupperna oftare än andra söker vård vilket skulle kunna vara en faktor som påverkar resultatet, säger Mattias Rydberg.
Vilken mekanism, eller mekanismer, som ligger bakom den ökade risken är okänt, men det finns teorier om att det höga blodsockret får både böjsenorna och deras bindvävshölje att bli tjockare och därigenom lättare fastna. Man vet också sedan tidigare att de som har ett oreglerat blodsocker oftare än andra får en nervinklämning i handen.
– Det är viktigt att uppmärksamma komplikationer vid diabetes och hur de kan uppkomma för att möjliggöra snabbare behandling. Mekanismerna bakom komplikationerna vid diabetes skiljer sig troligen åt. Resultatet av den här studien är intressant då vi kan visa att ett dysreglerat blodsocker har ett samband med utveckling av triggerfinger, säger Lars B. Dahlin, professor i handkirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Nästa steg i forskningen blir att kartlägga hur väl det fungerar att operera patienter med diabetes som drabbas av triggerfinger.
– Vi tycker oss se i kliniken att det går bra och att komplikationerna är få, men att det tar lite längre tid för patienter med typ-1 och typ-2-diabetes att återfå sin fulla rörlighet och funktion. Denna hypotes vill vi undersöka vidare. Ett annat spår är att se om triggerfinger kan vara en varningssignal för typ 2-diabetes. Det är långt ifrån alla som drabbas av triggerfinger som har diabetes, men det vore intressant att se om vi med moderna register kan upptäcka dem som är i riskzonen för att utveckla diabetes, säger Mattias Rydberg.
Länk till den vetenskapliga artikeln ”High HbA1c Levels Are Associated With Development of Trigger Finger in Type 1 and Type 2 Diabetes: An Observational Register-Based Study From Sweden”är
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet