Även om stressen i många fall behövs för att skydda oss från både yttre och inre hot, kan stress vid svår psykisk ohälsa medföra en extra sårbarhet. Vid Lunds universitet har psykiatriforskare studerat kopplingen mellan stress och suicid.

Vi människor är olika sårbara för stress. De biologiska systemen är robusta och balanseras vid stress, men vid en depression sätts kroppens förmåga att reglera stress i många fall ur funktion. Stressaxeln (se faktaruta) fungerar inte längre som den ska.

– En del får då för högt påslag av kortisol medan andra har för låga nivåer av kortisol. Gemensamt är att man inte kan reglera sitt stressystem på ett normalt sätt, och det i sin tur påverkar känslor och tankar, förklarar Åsa Westrin, forskare och överläkare vid Vetenskapscentrum för klinisk psykiatri, Lunds universitet/Skånevård Sund.

Stödet från omgivning påverkar förmågan att hantera stress

Hennes forskargrupp studerar svårare psykisk ohälsa och har bland annat tittat på sambandet mellan suicid och stress. Förutom de biologiska systemen påverkar även stödet från omgivningen och livsförhållanden hur en person med depression klarar av att hantera stress. En långvarig osäkerhet där man inte har kontroll över sitt liv, som många flyktingar erfar, gör personen extra sårbar. Att återskapa trygghet blir då extra viktigt. Under våren har det rapporterats i media om suicidförsök bland migranter.

Åsa Westrin har inte forskat på migranters situation och utsatthet för stress, men poängterar att det gäller att redan före behandling se till att personerna har en plats att bo på, mat, kläder och att andra basala behov möts.

– Det handlar om vanligt hederligt omhändertagande. När vi möter de här personerna i vården är det angeläget att sätta sig in i deras bakgrund, deras kulturella aspekter, vilka skyddande faktorer som finns i personens närhet, eller vilka som saknas.

Det finns idag få hjälpmedel och skattningsskalor för att bedöma risken att någon ska ta sitt liv. Forskargruppen vid Lunds universitet arbetar bland annat med att hitta sätt att bättre identifiera de här personerna.

– Bland annat behöver vi lära oss mer om männen, för de söker inte psykiatrisk vård på samma sätt som kvinnor. Och de tar i större utsträckning än kvinnor sina liv. Vi har anledning att tro att det har med stress och coping att göra, säger Åsa Westrin.

Undersöker om kroppens celler skadas vid stress

Forskaren och ST-läkaren Daniel Lindqvist ingår i samma forskargrupp och har bland annat undersökt om kroppens celler skadas vid stress och depression hos personer som gjort suicidförsök. Vid ökad oxidativ stress* i kroppen bildas reaktiva molekyler och inflammatoriska substanser som kan skada cellerna som då åldras snabbare eller går sönder. Hos en del personer kan denna process kopplas till psykiatriska symptom. Ett överaktivt stressystem kan vara en bidragande orsak i denna process.

– Vår hypotes är att när stressen ger en överaktiv kortisolfrisättning så påverkar det på sikt kroppens celler. De kan ta skada av, och till och med gå sönder, av stressen.

Fann förhöjda nivåer av mitokondriellt DNA i blodet hos suicidbenägna

Forskargruppen har valt att studera hur cellernas kraftverk, mitokondrierna, påverkas vid stress. Daniel och hans kollegor jämförde 37 patienter som gjort ett suicidförsök med lika många friska kontrollpersoner. Då såg man att nivåerna av mitokondriellt DNA i blodet var kraftigt förhöjt hos de suicidbenägna patienterna.

– Det stödjer hypotesen om att ett stresspådrag hos denna grupp sårbara personer kan orsaka skador på cellerna, som i sin tur läcker ut mitokondriellt DNA i blodet, konstaterar Daniel Lindqvist, som betonar att det inte går att använda markören till att se om någon kommer att göra ett suicidförsök.

Nu vill forskarna fortsätta att studera mitokondriellt DNA och andra tänkbara signalämnen i blodet som kan visa om cellerna skadas vid stress. Man vill också ta reda på vad som händer med dessa markörer om man behandlar sjukdomen.

*Oxidativ stress är en biokemisk process i kroppen. Den kan bero på att det bildas reaktiva syreföreningar (fria radikaler) som skadar celler och organ, eller så uppstår skadorna av ämnen som kroppen tar in utifrån (som cigarettrök). Antioxidanter kan förebygga oxidativ stress.

Text: TOVE SMEDS
Bild: ROGER LUNDHOLM