Diabetes har inget samband med Alzheimers sjukdom, visar ny forskning. Ingen av de påstådda riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes har samband med Alzheimer.
– Våra nya fynd i forskningsgruppen går emot en allmän tro, att det finns ett samband mellan Alzheimer och diabetes. I stället kan vi visa att det är tvärtom, säger Elisabet Englund, överläkare i patologi vid Medicinsk service vid Region Skåne och adjungerad professor i neuropatologi vid Lunds universitet.
Alzheimerpatienter har i stället mindre förekomst av diabetes jämfört med personer i samma ålder bland normalbefolkningen. Det har kommit fram när man har obducerat personer som har antagits lida av Alzheimers; det har då i många fall visat sig att de inte har haft sjukdomen.
Fakta/ Alzheimers sjukdom
Den vanligaste typen av demens är Alzheimers sjukdom, då nervcellerna förtvinar i ett eller flera av hjärnans områden. För att förstå vad som händer i hjärnan när alzheimer uppstår och sjukdomen utvecklas, måste forskare studera molekylstrukturer i nervceller som påverkats av Alzheimers sjukdom.
De flesta som har Alzheimers sjukdom kan vårdas i hemmet. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men det finns läkemedel som delvis mildrar symtomen.
Vissa personer kan märka av klara förbättringar, till exempel i koncentrationsförmåga, minne eller språklig förmåga.
Många gånger bidrar läkemedlen till att hjärnans olika centrum kan fungera längre än om man inte får behandling.
Kognitiv sjukdom eller demens, där Alzheimers ingår, innebär att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning.
– Det finns andra typer av demenssjukdomar som har ett samband med diabetes och det är viktigt är att dela upp sjukdomarna och peka ut exakt vad som gäller. Den som har demens behöver få rätt diagnos från början.
Läs även: Är diabetes och högt blodtryck riskfaktorer för att utveckla demens?
Elisabet Englund gör ständigt nya upptäckter när hon granskar vävnadsprover från hjärnan. Med hjälp av olika tekniker görs ständiga framsteg. Förutom mikroskop används nu även digital bildhantering för att förstå, tolka och diagnosticera nervceller, vilket ger unika bilder.
– Det är många upptäckter som görs. Det har att göra med ett stort inflöde av prover inom kliniken, exempelvis från stora hjärnundersökningar och små prover, biopsier som är operationsprover. Tittar man tillräckligt många gånger är det ofta som nya fynd dyker upp, säger Elisabet Englund.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus