Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

  • Fler kännetecken på sepsis behövs

    Blodförgiftning, sepsis, innebär att man får bakterier i blodet som kan ge upphov till svår och ibland livshotande infektion. Sjukdomsförloppet är snabbt vilket kräver diagnostiska metoder som ger ett snabbt och specifikt svar för att…

    Läs mer

  • Vem går från svårt sjuk till dödssjuk?

    Av tio patienter på en akutmottagning, alla svårt sjuka i influensaliknande symtom, kan en komma att dö i svår sepsis. Det är ett tillstånd där immunförsvaret börjat skena på ett okontrollerat sätt. Sepsis går att…

    Läs mer

  • Ny metod skyndar på ADHD-utredningar

    Fyra procent av alla barn och ungdomar i Sverige under 18 år förväntas ha diagnosen ADHD. Väntetiderna för en utredning på många BUP-kliniker i landet är lång. Därför har forskare vid Lunds universitet i en…

    Läs mer

  • Stora möjligheter men också stora risker

    Att kunna erbjuda läkemedel med bättre precision och mindre biverkningar. Att i förväg kunna få reda på om man löper stor risk att drabbas av bröstcancer – och kunna vidta åtgärder innan det händer. Detta…

    Läs mer

  • Blodkärl i nagelband ger ledtrådar

    Blodkärl i nagelband ger ledtrådar

    Att ställa diagnos vid reumatiska sjukdomar kan vara svårt och tidsödande. En lite oväntad pusselbit när diagnosen systemisk skleros (sklerodermi) ska ställas är bilder av blodkärlen i fingrarnas nagelband, så kallad kapillärmikroskopi. Läkaren och forskaren…

    Läs mer

  • Det enklaste kan ibland vara det viktigaste

    Det enklaste kan ibland vara det viktigaste

    Tidigt upptäcka försämring i patientens tillstånd – Det paradoxala är att som läkare på en operationsavdelning eller i intensivvården använder vi den mest avancerade utrustningen. Samtidigt trycker vi på vikten av att samtidigt använda de…

    Läs mer

  • De vill utrota Alzheimers sjukdom

    De vill utrota Alzheimers sjukdom

    De senaste 10-15 årens försök att hitta medel mot Alzheimers sjukdom hade varit fruktlösa. Framgångsrika resultat från möss hade inte fungerat på människor varför det var det dags att ta ett nytt grepp. BioFINDER-studien tar…

    Läs mer

  • Enkel koll på hals kan hjälpa läkaren i svåra beslut

    Intrycket är blygsamt, en liten röd fläck böljar fram och tillbaka på en suddig bildskärm. Men det är större än så, det är ny teknik som kan få betydelse för många hjärt-kärlpatienters hälsa. Den rödfärgade…

    Läs mer

  • Utvecklar MR för tidig diagnos av hjärntumörer

    Utvecklar MR för tidig diagnos av hjärntumörer

    Efter att en tumör i hjärnan har opererats bort behövs en behandling som dels är så effektiv att eventuella tumörrester helt avlägsnas, samtidigt som den inte skadar den omkringliggande hjärnvävnaden. Att tidigt kunna se hur…

    Läs mer

  • Snabbare ”fingeravtryck” från bakterier

    Snabbare ”fingeravtryck” från bakterier

    I nära hundra år har odling av bakterier varit den metod som använts på kliniska laboratorier för att avgöra vad som orsakar en infektion. Nu har en nygammal metod gjort sitt intåg och revolutionerat analyserna…

    Läs mer

  • 7 Tesla – in i minsta detalj

    Nyligen invigdes Sveriges första ”supermagnetkamera” på 7 Tesla (7T). Fram tills nu har de mest kraftfulla magnetkamerorna i Sverige, som används på människa, haft ett magnetfält på 3 Tesla. Med en 7T-kamera kommer forskarna att…

    Läs mer

  • FAKTA magnetkamera

    MR (magnetisk resonanstomografi) Med MR kan man ta tvärsnittsbilder av kroppens organ. Tekniken utnyttjar att vi till största delen består av vatten och i ett starkt magnetfält registreras signaler från vattnets väteatomer. Kraftfulla datorer omvandlar…

    Läs mer

  • Superkameran gynnar hjärtforskningen

    Drygt 40 ton tung och med ett utseende som påminner om en kolossalt stor tvättmaskin. I vintras lyftes den på plats på sjukhusområdet i Lund, ”supermagnetkameran” på 7 tesla (7T), som kan framställa kroppens anatomiska…

    Läs mer

  • Spåra DNA från bakterier

    Spåra DNA från bakterier

      Vid Lunds universitet och Labmedicin inom Region Skåne utvecklades för några år sedan en ny diagnosmetod för att spåra borrelia. Idag används borrelia-PCR som ett komplement till patientens sjukdomshistoria och andra diagnosmetoder. Den så…

    Läs mer

  • Gener hjälper läkare välja behandling

    Tarmcancer är en av de sjukdomar där den nya generationens sekvensering, NGS, används som diagnostikmetod. Resultaten från NGS-analysen används för att hitta den patientgrupp som blir hjälpt av behandling med s.k. riktade läkemedel. För att…

    Läs mer

  • Från 15 år till 24 timmar

    Foto; Colourbox Forskarvärlden hade jobbat i ungefär 15 år när de i början av 2000-talet presenterade människans hela arvsmassa. Idag kan man få fram samma information på 24 timmar och till en bråkdel av kostnaden.…

    Läs mer

  • Biomarkörer hittar dödlig cancer

    Att så tidigt som möjligt kunna ställa rätt diagnos kan vara avgörande för patientens öde. En ganska ny metod är att ta hjälp av biomarkörer – biologiska företeelser som går att mäta, och vars mått…

    Läs mer

  • Allt fler söker för genetisk utredning

    Allt fler söker för genetisk utredning

    Till Genetiska kliniken i Lund söker sig årligen runt 1 500 familjer för att göra en genetisk utredning. Ungefär hälften av dem har frågor om misstänkt ärftlig cancer och genetiskt test. – Vanligast är att…

    Läs mer

  • ”Jag tvekade aldrig”

    När Karin Tunér var 29 år fick hon veta att hon bar på BRCA-mutationen för bröst- och äggstockscancer. Då hade hennes mormor redan dött i underlivscancer och hennes mamma hade opererat bort sitt ena bröst…

    Läs mer

  • Framtidens diagnostik är redan här

    Individanpassad eller skräddarsydd medicin, på engelska kallad ”personalised medicine” innebär att man försöker skräddarsy läkemedel och behandlingar utifrån den enskilda individens förutsättningar och behov och sjukdomens specifika art. Syftet är att kunna erbjuda effektivare behandling…

    Läs mer

  • Ny rapport om brukarmedverkan

    Ny rapport om brukarmedverkan

    Hur kan forskare på olika sätt involvera brukare i forskningsprocessen? Vilka är fördelarna, vilka är utmaningarna och hur ska effekterna mätas? Det är några frågor som en ny kunskapsöversikt, från forskningsrådet Forte och Lunds universitet,…

    Läs mer

  • Robotar kompletterar mänsklig hjälp

    Robotar kompletterar mänsklig hjälp

    Att ha en robot som stöd och sällskap i hemmet är ingen avlägsen tanke längre. Just nu befinner sig roboten Hobbit hemma hos Ella Lundström som är 89 år och den första person i Sverige…

    Läs mer

  • WorkUp – tidig dialog med arbetsgivare vid ryggsmärta

    WorkUp – tidig dialog med arbetsgivare vid ryggsmärta

    Med fysioterapeuten som ”spindeln i nätet” när patienter sökte hjälp på vårdcentraler för ryggont, visade projektet BackUpp för några år sedan goda resultat. Nu har forskare vid Lunds universitet tagit projektet ett steg vidare genom…

    Läs mer

  • Cancer – ett sår som aldrig läker

    Cancer – ett sår som aldrig läker

    För att förstå cancer så måste man också förstå kroppens normala funktioner. Här förklarar doktoranden Roni Allaoui hur en vanlig funktion som sårläkning går från att hjälpa oss att läka till att hjälpa cancercellerna att…

    Läs mer

  • Att kapa cancerns förlängda arm

    Att kapa cancerns förlängda arm

    Generellt skyddar immunförsvaret oss mot främmande ämnen som virus och bakterier. Immunförsvaret skyddar oss också mot skadade celler och cancerceller. Men ibland lyckas cancercellerna manövrera immunförsvaret varpå sjukdomen antar en mycket dödligare form.  I Sverige…

    Läs mer