Vetenskap & Hälsa

”Vardag i balans” – ger bättre livskvalitet vid psykisk sjukdom

2019-04-08

Att möta likasinnade, få höra till och odla sin självmedkänsla. Dessa visade sig vara tre av de viktigaste ingredienserna när utfallet av Vardag i balans (VIB) nu studerats i Kristine Lunds avhandling. Den arbetsterapeutiska metoden vill öka balans i vardagen och livskvalitet för personer med psykisk sjukdom – genom meningsfulla aktiviteter. Avhandlingen tyder på att metoden både passar en bred grupp och är välfungerande.

Kristine Lund. Foto: Maureen Naylor

VIB är en gruppbaserad metod inom arbetsterapin och forskningsbaserad livsstilsintervention för personer med psykisk sjukdom (se fakta sist i texten). Den lanserades för sju år sedan av arbetsterapeuterna och forskarna Mona Eklund och Elisabeth Argentzell, Lunds universitet. Sedan dess har cirka 130 svenska arbetsterapeuter utbildats i metoden. Kristine Lund, nyligen disputerad vid Lunds universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat metoden utifrån deltagares såväl som gruppledares perspektiv.

Länk till avhandlingen Balancing Everyday Life. Exploring change following an activity-based lifestyle intervention for mental health service users.

I den första studien har hon kartlagt hur väl metoden kan passa denna breda målgrupp, som utöver att vara blandad i ålder och kön skiljer sig åt även i utbildningsnivå, familjebild och psykiatrisk diagnos.

Grunddata om de 133 deltagarna samlades in genom en mix av självskattningsskalor, andra skattningar och intervjubaserade frågeformulär. Sociodemografiska, psykosociala och kliniska faktorer kartlades. Även självkänsla, egenkontroll, och livskvalitet ringades in, liksom grad av/nivå på engagemang och balans i utförda vardagsaktiviteter.

Att ha en nära vän var en av få faktorer som visade sig vara viktig, den flerdubblade oddsen för en förbättrad balans i fritidsaktiviteterna. Att vara kvinna var också en positiv faktor för aktivitetsbalans inom området personlig omvårdnad (t ex hygien, klädsel, motion). Totalt sett fungerade metoden dock oberoende av de flesta av de faktorer som studerades och lämpar sig därmed väl för den breda grupp av klienter från psykiatrisk öppenvård och kommunal psykiatri som ingick i studien, konstaterar Kristine Lund.

I avhandlingens övriga tre delstudier djupintervjuades 19 deltagare, med fokus på:

  • Betydelse av tillhörighet
  • Göra förändringar för att få vardagen mer i balans
  • Erfarenheter av själva interventionen

I gruppträffarna kände många av deltagarna oro och rädsla för att delta. Men när de väl övervann sin rädsla kunde de tillsammans peka på varandras styrkor, lyfta varandra och öka självrespekten. Att kunna ge råd och dela med sig av erfarenheter stärkte också deltagarna. Och att faktiskt ha roligt tillsammans.

– Vi tittade på själva meningen med att vara i grupp – vad är det som skapar den meningen? Om du har gått igenom något tufft men den erfarenheten sedan kan hjälpa andra så skänker det ett slags mening. Erfarenheten blir inte längre bara dålig. Tillhörighet är en stark faktor och det är ju viktig kunskap att ha med sig – inte minst inom psykiatrin, säger Kristine Lund.

I en skör grupp är det små mål som gäller för att ro förändringar och långsiktigt förbättrad vardagsbalans i hamn. Många av deltagarna hade tidigare försökt ändra mycket på samma gång, med följden att de misslyckades med målen och inte fick vardagen att fungera. Små mål som uppfylls kan öka engagemang och graden av aktivitet. Utifrån det blir det sedan lättare att nå balans i vardagsaktiviteterna.

Självmedkänslan var viktig, att ”ta hand om sig själv som om en vän” och inte vara så hård mot sig själv vid eventuella bakslag. På så sätt blev deltagarna bättre på att bryta känslan av misslyckande och i ökad grad delta i aktiviteter.

– Inom denna grupp är det vanligt att vara understimulerad, i betydelsen att ha för lite meningsfulla aktiviteter. Men i studierna ser vi att det inte bara är att lägga till aktiviteter, det måste finnas personlig mening och balans i dem.

FAKTA Vardag i balans (VIB)

Denna forskningsbaserade arbetsterapeutiska metod är aktivitetsbaserad. Den fokuserar på att ha en god livskvalitet med balans i vardagsaktiviteterna, även vid pågående psykisk sjukdom där symptom kvarstår. Den avser alltså inte att ”bota” sjukdomen, utan vill hjälpa målgruppen till meningsfulla vardagsaktiviteter där vardagen som helhet blir hanterbar och i balans. De enskilda personernas behov är i centrum och den personliga återhämtningen en viktig ingrediens. Läs mer om VIB

Text: ERIKA SVANTESSON