Publicerad
Kategori: Leder, muskler och skelett, Vad forskar du om?
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

Det pågår en ständig utveckling av proteser, men hur bra är de för patienten? I en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet har Mats Molt genomfört en unik studie av ett knäprotessystem. Resultatet pekar på färre framtida omoperationer.

I takt med att de som behöver en knäprotes är allt yngre, tyngre och mer fysiskt aktiva än gårdagens patienter ställer det också andra krav på knäproteserna. Det här konstaterar överläkaren på ortopediska kliniken vid Hässleholms sjukhus, Mats Molt, i sin doktorsavhandling som lades fram den 11 december. För att säkerställa att proteserna klarar tuffare villkor måste vården ha tillgång till särskilt anpassade mätmetoder. Mats Molt har därför undersökt ett nytt protessystem med hjälp av RSA-tekniken vilket gett lovande resultat.

Ser förskjutningar tidigt

RSA står för radiostereometrisk analys av röntgenbilder och är en teknik inom ortopedi vilken uppfanns av Göran Selvik, läkare och ingenjör i Lund på 70-talet; nu används metoden världsvida. Metoden kan användas för att i ett tidigt skede fånga upp lägesförskjutningar på mikronivå vilka senare kommer att ge upphov till att proteser lossnar.

– RSA har hög exakthet, vilket gör att man kan använda tekniken för att bedöma om protesen stabiliserats eller fortsatt vill röra på sig. Rör den sig mer än 0,2 mm mellan år 1 och år 2 efter operationen, finns det en risk att protesen är mekaniskt instabil och vill lossna, säger Mats Molt.

Håller för högre krav på rörlighet

Exempel på hur en knäprotes kan se ut

Det är knäprotessystemet Triathlon som med hjälp av RSA undersökts i en unik flerårig studie av Mats Molt.  Resultatet visar att protesen hålls på plats på ett sätt som kan visa på vinster för den enskilde och för sjukvården.

Triathlon har utvecklats ur ett tidigare system, Duracon, som varit i bruk inom sjukvården i 20 års tid; det nya systemet ska bättre möta nya protespatienters högre krav på rörlighet, är det tänkt. Protesen är något dyrare än dess föregångare, men har den högre hållfasthet så minskar på sikt antalet omoperationer och då kommer ekonomin ifatt, menar Mats Molt:

– Om det nya systemet kortsiktigt kostar några hundralappar mer så blir det betydligt billigare i längden.  Jämte minskat lidande för patienten som slipper omoperation.

Text och porträttbild: ANNA-MI WENDEL