Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Leder, muskler och skelett, Vad forskar du om?

Visa faktaruta!
Foto: Colourbox

Foto: Colourbox

Doktoranden Fredrik Detters studier är en fortsättning av Bunkefloprojektet. Han har följt upp hur barns skelett och muskelstyrka påverkas av daglig skolgymnastik under mellanstadiet.

Skolbarn som har gymnastik varje dag får starkare ben än de som har den vanliga mängden skolgymnastik 1-2 gånger i veckan. Ökningen av skolgymnastik utgör heller inte någon fara för fler benbrott.

Det här konstaterar Fredrik Detter i sin doktorsavhandling i ortopedi som lades fram vid Lunds universitet den 1 oktober.

Fredrik Detter. Foto: Anna-Mi Wendel

Fredrik Detter. Foto: Anna-Mi Wende

Fredrik Detters studier är en fortsättning av Bunkefloprojektet och med de barn som ingick i den undersökningen. Skolbarnen har följts från årskurs 1 till 4 med fokus på vad daglig skolgymnastik betyder för skelettutvecklingen samt årskurs 1-2 avseende muskelutvecklingen.

Fokus på mellanstadiet

Flera forskningsrapporter har producerats om det positiva resultatet avseende benmassans och musklernas utveckling. Fredrik Detter har nu gått vidare och studerat effekten när skolbarn på mellanstadiet har gymnastik varje dag.

– Jag följde upp barnen under mellanstadiet efter att forskarkollegerna vid Lunds universitet, Susanna Stenevi-Lundgren,  Örnolfur Valdimarsson, Gyani Alwis, Christian Linden och Bjarne Löfgren utvärderade vad ökad skolgymnastik har för effekt på frakturrisk, benmassa och muskelstyrka i lågstadiet.

– Det här är den hittills längsta uppföljningsstudien i sitt slag, säger Fredrik Detter. Vi har följt en stor grupp skolbarn under sex år från de att de började första klass i vår skelettutvärdering och upp till tre år i muskelutvärderingen.

Bäst effekt på flickor

Resultaten av de olika delstudierna visar att daglig gymnastik under uppväxtåren är bra för att öka bentätheten och skelettets struktur hos både flickor och pojkar. Störst påverkan har dock den fysiska aktivitetens för flickornas skelett och muskelstyrka. Ingen av grupperna har någon betydande högre risk för benbrott vilket var en farhåga innan studien påbörjades.

Men vad kan man säga om hur det här håller i sig upp i vuxenåren?

– Det är idag så klart svårt att se om effekterna bibehålls efter 6-års respektive 3-års uppföljningen  även om det mesta tyder på långsiktiga effekter. Dessutom finns rapporter om att tidig träning grundlägger sunda vanor som i sin tur ger bättre benmassa, struktur och färre frakturer, säger Fredrik Detter.

Forskare inom samma grupp , Marcus Cöster och Jesper Fritz vid Lunds universitet, tar nu vid där Fredrik Detter avslutar sin avhandling och går vidare  med högstadieperioden.

– De kommer att arbeta med en längre uppföljning på 7-8 år och återigen utvärdera effekten av ökad skolgymnastik på vad det betyder för benmassan, skelettstorlek, frakturrisk och betyg, avslutar Fredrik Detter.

Med den fortsättningen hoppas forskarna ytterligare kunna slå fast att gymnastik under uppväxtåren är bra för att motverka benskörhet i vuxen ålder och eventuellt främja inlärningen. Och detta utan att risken för frakturer ökar.

Text: ANNA-MI WENDEL

Artikeln är tidigare publicerad på Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 2 oktober 2014