Skilsmässobarn mer reflekterande

2017-06-21

Barn som bor i växelvis boende beskriver flera konflikter mellan de vuxna i deras liv än barn uppvuxna i kärnfamiljer. De är också mer reflekterande och mer flexibla. Det visar studier som gjorts av utvecklingspsykologen Elia Psouni vid Lunds universitet.

familj
Foto: Colourbox

Hon ställer frågan om en större påfrestning också kan innebära ökad anpassningsförmåga för barnet? Och var går gränsen för hur mycket barn kan anpassa sig?

– Detta vet man mycket litet om idag och frågan är politiskt laddad att forska om.

Ungefär 25 procent av alla barn i Sverige lever i andra familjekonstellationer än i kärnfamiljer. En tredjedel av dessa bor växelvis hos sina skilda föräldrar. Särskilt på senare år har detta blivit vanligare och extra vanligt är det bland högutbildade föräldrar. I Sverige tog skilsmässorna fart under 70-talet och ökningen fortsatte fram till slutet av 90-talet för att på senare år ha stagnerat något eller till och med vänt, enligt SCB:s statistisk.

– Bland dagens barn är det mycket vanligare med en mångfald av olika kontakter, vilket potentiellt innebär ett större stödnätverk men också fler potentiella konflikter, säger Elia Psouni som forskat om hur växelvis boende påverkar barn.

Större mognad

Bland annat har hon undersökt 52 ungdomar i 11–16 årsåldern med delat boende hos sina skilda föräldrar sedan tidigt i barndomen, och har funnit att de här barnen ofta är mer reflekterande än barn som är uppvuxna i en kärnfamilj.

– Barn som vuxit upp med växelvis boende visade ofta en större mognad och det fanns inte fler otrygga bland dem än i andra barngrupper, säger hon. Anknytningen var störst till mamman och trygghetsgraden visade sig vara avhängig av relationen till henne. Detta var oväntat, med tanke på att dessa barn spenderar halva sin tid hos pappan som ensam omvårdnadsfigur. Inte heller kunde skillnaden förklaras av att barnen var i kontakt med sina mammor oftare under de dagar som de bodde hos pappan än vice versa. Förmodligen beror det på att mammorna hade en större del av omvårdnaden under barnens första år, tror Elia Psouni.

Men för att kunna besvara denna, och andra viktiga frågor i sammanhanget, behövs studier där man följer familjerna under många år. Sådana undersökningar skulle inte bara belysa de speciella omständigheter som gäller växelvis boende barn, utan också bidra till mer allmänna kunskaper om barns anpassningsförmåga.

Kontaktytor, stödnätverk men även konflikter

Medan arbetet ovan är inne i publiceringsprocessen funderar Elia Psouni vidare kring hur barn i olika familjekonstellationer från tidigt i livet får väldigt många olika kontaktytor, stödnätverk men även konflikter att förhålla sig till. Hur detta påverkar barnens socioemotionella utveckling, anpassningsförmåga och flexibilitet i vuxen-livet finns inte tillräckligt med kunskap om, menar hon.

Elia Psouni planerar nu för en större långtidsundersökning med fokus på egenskaper i de tidiga kontaktytorna och senare flexibilitet och motståndskraft. Skilsmässobarns mående är en politiskt laddad fråga, särskilt i länder med en traditionell familjesyn, men även i svenska medier. Men forskningen handlar självfallet inte om att ta ställning utan tvärtom om att förstå vad barn behöver för att deras utveckling ska bli optimal i tider av nya familjekonstellationer, säger Elia Psouni. Det kommer också att bli mycket intressant att se om vi ytterligare kan belysa styrkor som dessa barn utvecklar tydligare än barn i kärnfamiljer.

Text: ULRIKA OREDSSON

Texten är tidigare publicerad i LUM 4/2017