Vetenskap & Hälsa

Må bra av virtuella naturupplevelser

2017-05-16
Kan man flytta in naturupplevelsen i den virtuella världen? Studier visar att naturen har en positiv påverkan vid stress. Nu undersöker forskaren Mattias Wallergård om det går att uppnå liknande effekt med hjälp av VR. Foto: Roger Lundholm

Molnen rör sig på den blå himlen, och jag omges av ett glest skogslandskap. Lite längre bort ligger en havsstrand. Naturen är solig, fridfull och rogivande. Än så länge hörs inga ljud, men de kan programmeras in längre fram.

Det fridfulla landskapet är alltså inte verkligt, utan en tredimensionell virtual reality-konstruktion (VR). När jag befinner mig på den soliga tallstranden, så står jag egentligen i ett arbetsrum på Ingvar Kamprad Designcentrum tillsammans med två VR-forskare. Upplevelsen av natur är inte hundraprocentig, men ändå förvånande stark.

– Detta är bara ett första arbetsmaterial. Framtida versioner av den virtuella naturupplevelsen kommer att bli mycket mer detaljerade och realistiska. Det kan till exempel bli möjligt för tittaren att med hjälp av ”virtuella händer” kunna stryka över grässtråna och se hur de böjer sig, understryker forskaren Mattias Wallergård och doktoranden Rickard Lundstedt från Institutionen för designvetenskaper vid Lunds tekniska högskola, LTH.

Undersöker virtuella vattenmiljöer

LTH-forskarna deltar, tillsammans med forskare från bland annat England och Estland, i ett EU-projekt kallat Blue Health. Internationell forskning har visat att virtuell grönska delvis fungerar som verklig natur när det gäller påverkan på bland annat puls, blodtryck och stresshormoner. Nu vill man undersöka om även virtuella vattenmiljöer kan fungera på samma sätt för äldre och handikappade som har svårt att komma ut i naturen.

– Vi vill utveckla virtuella naturupplevelser och se om de kan minska stress och öka välmåendet, säger Mattias Wallergård.

Då duger det inte med billiga VR-glasögon och enkla program som tittaren snabbt tröttnar på. Om tekniken ska kunna användas mer långsiktigt på till exempel sjukhem måste programmen vara flexibla och mångsidiga, och apparaturen robust och lättanvänd. Det ska också finnas en social dimension.

– Även om bara en person i taget kan bära själva VR-hjälmen så ska andra på avdelningen kunna se samma saker på en storskärm, förklarar Mattias Wallergård.

Som exempel ger han ett tänkt VR-program om paddling, för vilket man skulle kunna utveckla en paddel som styr bilderna.

– Då sitter till exempel den rullstolsburna Lena med VR-hjälmen på huvudet och paddlar sig fram på den virtuella ån. Hennes grannar kan sitta bredvid och kommentera resan: ”Akta dig för forsvirvlarna, Lena” eller ”Var det där ett lusthus till höger, du kan väl paddla lite närmare ditåt?”

Hoppas den virtuella naturen piggar upp

En första prototyp ska utvecklas och testas under året. Nästa steg blir en pilotstudie på ett äldreboende i Skåne, och sista steget en större studie på äldreboenden i tre av de länder som deltar i EU-projektet. Då ska forskarna undersöka hur sömn, medicinering och självskattad hälsa påverkas av ett halvårs tillgång till virtuell natur.

Mattias Wallergård vågar inte sia om resultatet, eftersom detta är en så ny och oprövad verksamhet. I sämsta fall kanske deltagarna snabbt tröttnar, så att utrustningen ligger oanvänd efter bara några veckor.

– Men i bästa fall tävlar de om att få använda VR-hjälmen, och blir betydligt piggare av besöken i den virtuella naturen, säger han förhoppningsfullt.

Text: INGELA BJÖRCK