Historiska erfarenheter viktiga för dagens katastrofsjukvård

2012-01-19

Sverige är besparat från direkt inblandning i krig sedan 200 år. Under samma tid har sjukvårdsutbildade svenskar vid flera tillfällen medverkat i utländska konflikter. Hittills finns inga samlade studier om dessa individer. Deras erfarenheter kan dock vara till nytta för nutida hjälpinsatser i katastrofer.

Dagens medicin har många rötter i militära behov. Exempelvis grundades Karolinska institutet ursprungligen för att tillfredställa bristen på svenska fältläkare. Den allmänt bedrövliga hjälpen för sårade i krig under mitten av artonhundratalet ledde också till bildandet av Röda korset och upprättande av den första Genevekonvention. Enligt denna internationella överenskommelse skall sårade soldater skyddas och neutrala organisationer ges rätt att bistå med sjukvård. Under 1900-talet gavs dessvärre gott om tillfällen att praktisera dessa krigsregler med två världskrig som kom att skapa en förödelse utan motstycke.Teckning fraan The Illustrated London News

Svensk sjukvårdspersonal har ofta deltagit i utländska konflikter. Under dansk-tyska kriget 1864 tjänstgjorde 19 svenska läkare i den danska armén. Illustration: The Illustrated London News, 1864/1865.

Olika motiv lockar

Under samma tid har Sverige strävat efter att inneha en neutral position. Däremot har ett relativt stort antal svenskar på eget bevåg begett sig utomlands för att delta i krig. Flera av dessa har varit sjukvårdsutbildade. Vid Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet studeras dessa medicinska insatser för att öka förståelsen för medicinsk hjälp i krig och katastrofer idag. Från historiska skildringar om sjukvårdsarbete i krig har flera återkommande parametrar identifierats. Orsaken till engagemangen visar stor bredd. Många anger politiska eller humanitära motiv, medan andra beskriver en vilja till äventyr eller meriterande erfarenhet.

Farligt uppdrag

Flera gånger har deltagandet varit farligt då sjukvårdare ofta betraktats som ett strategiskt mål. Att t.ex. bära ett rött kors på armen har därför ofta ökat risken att bli beskjuten. Märkligt nog har militärmedicinen ofta visat det största intresset för vapenskador, trots att infektionssjukdomar nästan alltid varit en vanligare dödsorsak. Insatsernas form har varierat kraftigt från deltagande i militära enheter till humanitära organisationer. Ofta har insatserna skett i samarbete med andra nordiska länder.

Högre säkerhet vid insatser

Svenska sjukvårdsinsatser i krig är en hittills relativt försummad del av den svenska medicinhistorien men ändå en viktig komponent för att förstå nutida medicinsk vetenskap och organisation. Fortfarande idag pågår ett stort antal väpnade konflikter och under senare år har antalet naturkatastrofer blivit allt fler, liksom antalet internationella hjälparbetare. Hur dessa påverkas av insatserna är idag relativt okänt, liksom vilka faktorer som förutsäger negativa konsekvenser. Studier av historiska insatser kan därför skapa förutsättningar för framtida katastrofinsatser med en högre säkerhet för både patienter och sjukvårdsarbetare.

Text: TOMAS GUSTAFSSON