Vetenskap & Hälsa

Forskning om sommarkollo för äldre startar nästa år

2014-06-13
Äldrekollo

Sommarkollo – ett klassiskt ställe för barn. Men vad händer när kollot istället gästas av äldre personer – med hälsan, ramar för socialt umgänge och synen på ålder och åldrande? De frågorna har tre forskare vid Lunds universitet nu fått en miljon kronor för att försöka besvara.

Janicke Andersson
Janicke Andersson

Janicke Andersson är fil dr i äldre och åldrande och knuten till Lunds universitets forskningscentrum CASE. Hon jublar över att tillsammans med två forskarkolleger få chans att genomföra en så angelägen studie.

– Ett drömprojekt! Det känns otroligt spännande att få till ett tvärvetenskapligt projekt kring äldre, miljö och hälsa där vi både tar hänsyn till strukturella faktorer, görandet och den faktiska hälsopåverkan.

Anpassar sig till sin ålder …

Att ”göra ålder” är ett centralt begrepp i studien. Det kan förklaras med att det finns många föreställningar om hur vi skall bete oss och se ut beroende på vår ålder. Korta kjolar och urringat anses ofta åtråvärt hos yngre tjejer – men är tabu bland äldre. Flera studier visar hur man gör ålder på äldreboenden. Det kan handla om att välja äldre inredningsdetaljer och viss sorts musik – gärna svenska visor och äldre svensktoppsmusik.

– Dessa sätt att göra ålder är många gånger grundade på diffusa föreställningar om vad och vilka äldre är. Men det stämmer sällan med den så kallade verkligheten. Ändå förhåller även äldre själva sig till dessa diffusa föreställningar i sitt sociala agerande. Ibland talar man om att det finns en kulturell eftersläpning på nästan en generation i föreställningar om äldre, säger Janicke Andersson.

Mer lekfullt på kollo?

Kolloverksamhet förknippas traditionellt med barn, och forskarna har sett tecken på att de äldre faktiskt förbarnsligas under vistelsen. Vittnesmålen är enligt forskartrion många om hur äldre på kollo upplevs som yngre och piggare. Plötsligt kan de gå mer obehindrat. Får lust till tämligen otypiska aktiviteter – som att åka rutschbana.

– I en av delstudierna utgår vi från den förändringspotential som kollovistelsen antas ha, och som är tydliga i de här exemplen. Hur påverkar äldrekollot deltagarnas identitet och hur de gör ålder? Upplever, eller framställer, de sig yngre när de vistas i en miljö med starka kopplingar till barndom och lek – eller äldre av att befinna sig i ett sammanhang av andra äldre? säger Gabriella Nilsson, fil dr i etnologi.

Hälsa och livskvalitet

Lisa Ekstam
Lisa Ekstam

Lisa Ekstam, fil dr i arbetsterapi och även hon knuten till CASE, ska med intervjuer sätta fingret på hur hälsa och livskvalitet påverkas av kollovistelsen. I fokus står faktorer som aktivitet, social delaktighet och känslor av ensamhet.

– Det saknas systematiska studier som på det här holistiska och tvärvetenskapliga sättet tar avstamp i en konkret, existerande verksamhet, säger hon.

Det är Crafoordska stiftelsen som har beviljat den tvååriga studien en miljon kronor.

Text: ERIKA SVANTESSON

Nyhet från Lunds universitet, 11 juni 2014.