Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Psykisk (o)hälsa
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!
höghus

Foto: Colourbox

Forskare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö har tillsammans med forskare i USA undersökt familjens respektive bostadsområdets roll för den psykiska hälsan hos barn och unga. Resultaten visar att bostadsområdet spelar roll, men inte lika stor roll som familjen.

Studien, som utförts i samarbete med forskare vid Stanford och Virginia Commonwealth University, presenteras nu i Journal of Psychiatric Research. Resultaten visar att risken för en beteendestörning är två gånger större i socialt utsatta områden jämfört med välbärgade områden.

I de socialt utsatta områdena är även risken för ångest 40 procent högre och risken för förstämningssyndrom, som depression och mani, 20 procent högre. I bostadsområden med en något lägre social utsatthet ökar risken för ADHD med 30 procent.

Resultaten har justerats för individuella faktorer som t ex kön, familjeinkomst, föräldrarnas utbildning, ålder vid diagnos och födelseland.

Familjens påverkan viktigaste faktorn

– Vi fann emellertid att familjerelaterade förhållanden, inklusive genetik och familjemiljö, står för sex till åtta gånger så mycket av den totala variationen av de psykiatriska störningarna jämfört med bostadsområdets förhållanden, säger professor Jan Sundquist, studiens forskningsledare.

Jan Sundquist

Jan Sundquist, professor i allmän medicin. Foto: Kennet Ruona

– De beräknade riskerna och variationen visar att barn påverkas i hög grad av både familjen och närmiljön. I en helhetsbedömning verkar familjens påverkan vara den viktigare faktorn, påpekar Jan Sundquist.

Vill främja psykisk hälsa genom att väga in influenser från både familjen och närmiljön

Studien är baserad på uppgifter från Sveriges omfattande befolkning- och hälsovårdsregister. Den psykiska hälsan för 542 195 barn följdes under 11 år, till exempel beträffande ångest, ADHD och andra beteendestörningar. Under den undersökta perioden utvecklade 4,8 procent av barnen en diagnosticerad psykisk störning.

Ytterligare forskning behövs, framhåller forskarna, särskilt när det gäller tidiga hjälpinsatser. Professor Sundquist och hans team föreslår att studiens resultat bidrar till att utforma strategier för främjandet av psykisk hälsa genom att väga in möjliga influenser från både familjen och närmiljön.

Nyhet från Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 7 maj 2015