Vetenskap & Hälsa

Extra analys kan öka träffsäkerhet i stora hälsostudier

2017-11-24

Stora epidemiologiska studier inom folkhälsa och medicin kan bli mer rättvisande om de kompletteras med analyser som tar hänsyn till individuella skillnader i befolkningen. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet med exempel från hjärt-kärlsjukdom och vaccinationsupptag.

Inom socialepidemiologin studeras hur sjukdomsrisker fördelar sig i delar av befolkningen med tonvikt på sociala faktorer som till exempel utbildning, inkomst och boendemiljö.

Porträttfoto av Maria Wemrell.
Foto: Katarina Holm Diebate

Vanligen delas befolkningen in i olika grupper utifrån sådana parametrar, och därefter jämförs de olika subgruppernas genomsnittsvärden. På så vis åskådliggörs skillnader mellan stora befolkningsgrupper, och studierna ligger ofta till grund för folkhälsoinsatser på samhällsnivå som beslutas av regeringen, landstingen eller kommunerna. Det finns dock en debatt kring hur rättvisande resultaten är.

Hälsoinsatser riskerar att missa målet

Maria Wemrell, doktorand i socialepidemiologi vid Lunds universitet, förklarar att de individuella skillnaderna inom subgrupperna kan vara omfattande. Och att man riskerar att missa det.  Följden kan bli resultat med låg precision som ibland är missvisande i förhållande till verkligheten:

– Traditionellt utformade epidemiologiska studier som bygger på gruppgenomsnitt är inte dåliga. De har många fördelar, men de är inte alltid rättvisande på individnivå. Följden kan bli låg träffsäkerhet när man baserar hälsoinsatser på sådana resultat. Det kan också vara stigmatiserande att peka ut en riskgrupp på grunder som inte är tillräckligt stabila, menar hon.

I sin forskning studerar hon hur träffsäkerheten för riskkunskap kan mätas, samt eventuellt ökas. Hon använder så kallade intersektionell analys, en metod där olika sociala parametrar kombineras i studiet av risk. I måttet på prediktiv träffbarhet (discriminative accuracy/DA) uppskattas riskfaktorers förmåga att särskilja personer som kommer att drabbas av sjukdom från andra som inte kommer att drabbas.

Mått på träffsäkerhet samt intersektionell analys kan komplettera mer traditionella epidemiologiska studier.

Exempel  från Sverige och USA

I sin avhandling har hon använt intersektionella perspektiv, i kombination med mått på träffbarhet, i två befolkningsstudier:

  • en registerstudie med målet att uppskatta risken för kranskärlssjukdom i Sverige (3,6 miljoner deltagare)
  • en enkätstudie som belyser upptag av influensavaccin i USA (data från drygt 56 000 deltagare, studiens deltagarfrekvens var 45 procent).

– Kardiovaskulär epidemiologi är något av en flaggskeppsmodell för studier av sjukdomsrisk, inte minst i relation till sociala parametrar. Jag ville därför undersöka träffsäkerheten hos sociala riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. I USA är det mycket fokus på betydelsen av ras och etnicitet i hälsodebatten och diskussionen kring folkhälsoinsatser. Jag ville studera den faktiska betydelsen av ras och etnicitet, här i relation till vaccination, förklarar Maria Wemrell.

Och resultaten visade att en kompletterande intersektionell analys hade kunskap att tillföra. I hjärtstudien förtydligades att det finns stora skillnader i genomsnittsrisk mellan olika befolkningsgrupper i Sverige, samtidigt som träffsäkerheten i riskbedömning utifrån sådana grupperingar är låg. Vad gäller träffsäkerhet hade åldern den ojämförligt största betydelsen för riskbedömning medan resultaten pekade på att de andra faktorerna (bl.a. inkomst, civilstånd och tid som invånare i Sverige) har betydligt lägre träffbarhet för bedömning av sjukdomsrisk på individnivå.

Intersektionell analys enkel att genomföra

Även i det andra fallet, vaccinationsupptag i USA, ger resultaten från den intersektionella analysen anledning till att fundera på hur man bäst riktar hälsofrämjande insatser. Resultaten ifrågasätter effektiviteten i att utgå från ras- och etnicitetsperspektiv eftersom det visade sig att de socioekonomiska förhållandena (inkomst och utbildning) hade större betydelse.

– I detta fall skulle  det troligen vara bättre att inrikta sig på att främja vaccination bland låginkomsttagare istället för att rikta fokus mot grupper definierade utifrån ras och etnicitet, kommenterar Maria Wemrell.

Anser du att man alltid bör komplettera epidemiologiska studier med intersektionalitets- och träffbarhetsanalyser?
– Mått på träffbarhet tror jag alltid är av värde, och sådan analys är varken särskilt svår eller dyr att genomföra. Vad gäller intersektionalitet är nyttan säkert större i vissa fall än i andra.  Över tid kommer kunskapen öka om vid vilka tillfällen det är mest fruktbart.

 

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.