Birgitta Sahlén: Hur fångar språksvaga barn orden?

Share |

Målsättningen med min forskning är att barn som löper risk för språkstörning ska upptäckas tidigt, få säkra diagnoser och ett kvalificerat pedagogiskt bemötande.

Förmågan att minnas exakt hur ett nytt ord lät eller att kunna göra två saker på en gång, t.ex. att minnas ett telefonnummer medan man letar efter en penna, kallas arbetsminne. Arbetsminneskapaciteten är en förutsättning för att lära sig nya ord och bygga upp ett ordförråd.

Undersökningar av barns arbetsminne kan även hjälpa till att förutsäga utvecklingen av färdigheter som berättande, läsning och skrivning. Många språksvaga barn har en begränsad arbetsminneskapacitet.

Tidigt inriktade jag min forskning på barn med s.k. specifik språkstörning. De senaste tio åren har jag använt teorier och metoder som vi har utvecklat för barn med sådan störning för att studera språk och kommunikation hos barn med hörselskador. Det finns mer än 1000 barn i Sverige med hörselnedsättning.

Även bland dem som har en mild eller måttlig hörselskada har nästan hälften problem med sin språkutveckling och bara 10–15% går vidare till högskola. Döva barn får idag ofta ett hörselhjälpmedel inopererat s.k. cochleaimplantat (CI), och de går ofta integrerade i vanliga skolklasser.

Vi har funnit att ett utmärkande drag för dem är svårigheter att minnas hur nya ord lät. Trots detta läser de till en början förvånansvärt bra, troligen bättre än de skulle gjort utan CI. Men språkljudsproblemen påverkar deras strategier i läsningen. Att ”ljuda” ett ord blir svårare än för barn med normal hörsel. Detta innebär en risk för att läsförståelsen halkar efter högre upp i åldrarna, när barnet möter nya, svåra ord i texter.

Vi har också visat att barn med CI i samtal tittar mer på sina hörande kamrater, frågar mer och på ett annat sätt än kamraterna. Frågetyperna verkar vara beroende av arbetsminnet.

Text: BIRGITTA SAHLÉN

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Birgitta Sahlén

Birgitta Sahlén, professor i logopedi vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

"Jag föddes 1953 i Jönköping och började 1974 studera till logoped i Lund. Sedan har jag varit verksam som logoped, forskare och lärare vid logopedoch audiologiprogrammen, och jag blev professor 2010. Min avhandling (1991), var den första vid vår institution och studerade barn med grava språkstörningar. År 2001 började jag bygga upp en plattform för s.k. CI-forskning i Sverige. Jag är idag anställd som professor i logopedi vid Lunds universitet och verksam som forskare och ledare i två tvärvetenskapliga forskningsmiljöer; dels i Kognition, Kommunikation och Lärande (CCL), dels i en med inriktning mot kognitiv hörselvetenskap (HEAD) vid Linköpings universitet."

öra

Foto: Colourbox

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Foto: Colourbox
Ingen koppling mellan adhd-medicinering och drogmissbruk
Nya diabetiker välkomnas i unik studie
Nya diabetiker välkomnas i unik studie
Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck
Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck
Barn kan inte bortse från nätreklam
Barn kan inte bortse från nätreklam

Vad forskar du om?